Mellan 2004–2008 publicerade Folkpartiet fyra rapporter om utanförskap. Syftet var att ”räkna antalet svenska bostadsområden med låg förvärvsfrekvens och svaga skolresultat”.
I rapporterna framgår det att det år 1990 fanns tre utanförskapsområden. 16 år senare hade antalet stigit till 156 stycken.
Folkpartiet och de övriga Allianspartierna gick 2006 ut och kritiserade den socialdemokratiska regeringen och lovade att vända trenden om de fick makten.
Fortsatt ökning
Den 26 maj i år kom tanke- och handlingssmedjan, Den nya välfärden, ut med en rapport där de har följt upp Folkpartiets serie.
Den visar att utanförskapsområdena mellan 2006–2012 har fortsatt att öka från 156 till 186 stycken.
– Jag är inte nöjd när jag hör de siffrorna, säger Andreas Westerberg, gruppledare för Folkpartiet i Skellefteå.
Anderstorp centrala i Skellefteå pekas ut som ett av dem och är det enda i länet.
– I varje kommun vill man att människor ska ha de bra och då är det jobbigt när ett område blir utpekat för att inte ha det bra. Samtidigt som vi då ser problemet och kan ta tag i det, säger Westerberg.
Det finns ett område i Luleå också, resterade områden ligger söder om Sundsvall.
Vad ska man göra för att vända trenden?
– Det handlar dels om den kommunala infrastrukturen, till exempel att busslinjerna fungerar och att vägarna ska vara i bra skick. Sedan måste vi arbeta vidare med verksamheter som skolan. Människor måste kunna bygga sin egen vardag och då behövs skolan, säger Andreas Westerberg och fortsätter:
– Det är viktigt att tänka på ungdomarna i sådana här områden. På Anderstorp är det viktigt med fritidsgårdar och att ungdomarna har sommarjobb.
Vill du läsa hela rapporten som Den nya välfärden har kommit ut med så hittar du den här.
