I slutet av oktober meddelade Skebo att dess styrelse har beslutat att nio procent av de lediga lägenheterna hos bolaget framledes avsätts för nyanlända med permanent uppehållstillstånd.
– Skebos lägenheter är till för alla. Som Skelleftebor har vi helt andra förutsättningar att ställa oss i bostadskö. De nyanlända i Skellefteå vet inte var de blir anvisade och saknar därmed möjlighet att ställa sig i bostadskö, sa Skebos vd Åsa Andersson till Norran den 27 oktober.
Nu väljer Sverigedemokraterna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Partiet menar att det inte finns sakliga skäl för Skebo att göra avsteg från likställighetsprincipen som finns med i kommunallagen.
– Alla kommuninvånare ska ha samma skyldigheter och rättigheter. Om man ger en grupp förtur måste man ha väldigt starka skäl. När en grupp kvoteras in kvoteras en annan ut, säger SD:s företrädare Markku Abrahamsson.
Han menar att Skebos beslut strider mot kommunallagen, diskrimineringslagen och objektivitetsprincipen.
Enligt överklagan vill SD också att Förvaltningsrätten prövar ifall Skebos styrelse har överskridit sin befogenhet.
– Om man tittar på andra kommunala bolag som har tagit sådana här beslut så har de tagits i kommunfullmäktige, inte av det kommunala bolagets styrelse, säger Markku Abrahamsson (SD).
Harriet Classon, styrelseordförande Skebo, påpekar att Skebo är ett aktiebolag och därför främst förhåller sig till aktiebolagslagen. Hon blir förvånad över att beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten.
– Jag kan konstatera att de har gjort en överklagan. Jag känner mig säker på att det beslut som vi har tagit är ett klokt beslut, säger hon.
Är inte det här ett sådant typ av beslut som bör tas i kommunfullmäktige?
– Det är få gånger som kommuner ställer direkta krav på sina bolag. Det händer inte så ofta. Våra ägare ger oss ägardirektiv och bolagsordning. De förhåller vi oss till.
Hur ser du på SD:s kritik mot beslutet?
– Vi är samhällsbyggare i Skellefteå och vi tog den här möjligheten. 91 procent av våra lägenheter går till kön, det här gäller nio procent, säger Harriet Classon och fortsätter:
– Man ska komma ihåg att de här lägenheterna går till personer som inte har haft någon möjlighet att kunna ställa sig i bostadskö.
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att Förvaltningsrätten prövar kommuner, inte kommunala bolag.
– Om det här är ett beslut av deras styrelse kan du inte överklaga, det är ett beslut från ett kommunalt bolag. Beslutet måste ha tagits upp i kommunfullmäktige först, säger han.
Han är osäker på hur utfallet skulle bli ifall det prövades.
– Det är en jäkligt svår bedömning som domstolen i så fall ska avgöra. Om kommunen har ett särskilt ansvar att fixa bostäder ska man såklart uppfylla det ansvaret. Å andra sidan har andra grupper i samhället också behov av bostäder på samma grunder. Alla ska behandlas lika, det står på två ställen i kommunallagen.
Förvaltningsrätten i Västerbotten, som huserar i Umeå, säger till Norran att de ännu inte har tagit ställning till om målet ska prövas eller inte.
Sverigedemokraterna i Skellefteå är hoppfulla.
– I den bästa av världar hade beslutet tagits i kommunfullmäktige, men det är fortfarande relevant att ta upp det. Man bör se det som en så pass stor kommunal angelägenhet, säger Markku Abrahamsson (SD).