Verkstad på Brännavägen. Här startades en cykelverkstad cirka 1930. Stora fönster för att ge arbetsbelysning. Foto: Yvonne Rönngren.
Landskommunen hade sitt centrum på Prästbordet, men när det skulle byggas nytt kommunhus placerades det så nära Skellefteå Stad som möjligt – vid gränsen längs Nordlandergatan. Det första byggdes 1936 i funkisstil och nästa 1957 i typisk 50-talsstil. De ägs numera av Skellefteå kommun och hyrs av Västerbottensteatern.
Båda var ritade av arkitekt Birger Dahlberg.
- Han klarade verkligen att följa med sin tid. I början av karriären gjorde han villor i klasisk stil, sedan växlade han över till funkis på 30-talet för att runda av med 50-talets tidstypiska hus av tegel. Hela tiden var han verksam i stan, och har ritat väldigt många av våra byggnader.
Det säger Enar Nordvik, arkitekt på Skellefteå kommun, och som har ansvarat för Prästbordets nya byggnadsordning.
Kvarteret Björnen
Rakt utanför entrén till teatern ligger kvarteret Björnen och vi går kvarteret runt. Där finns hela tio bostadshus som klassas som bevarandevärda. Många av dem var också ritade av Birger Dahlberg och är från 1920-talet.
Ännu ett område med många oförstörda hus ligger norr om Kanalgatan, vid Vretgatan och Södra Järnvägsgatan.
- Det här är en ö av 30-tal, säger Enar när vi tittar på den långa raden av trähus vid Vretgatan.
Bevarar sig själva
När det gäller båda de nämnda områdena är husen så pass gamla att de flesta borde se deras charm.
- Den här typen av hus brukar bevara sig själva, det är ofta större risk att man förvanskar lite yngre hus.
Vi hoppar in i bilen igen och åker västerut till det område där jag trodde att Prästbordet började. Från Nordlandergatan och västerut.
- Jo, från början var det nog så. Men nu räknar vi att Prästbordet börjar vid Lasarettsvägen.
Ortens första centrum
Vi kommer till Gammelstaden, som ligger norr om Bonnstan. Där uppstod Skellefteås sockencentrum som följd av kyrkan (den första byggdes på 1300-talet) och verksamheten runt den. Sedan bildades som sagt också landskommunen.
- Gammelstaden präglas av de gamla vägarna som ger ett oregelbundet gatunät. Men det bröts sönder när Bolidenvägen byggdes på 70-talet och nu är området rätt splittrat.
Tegelvillor på Brännan
Till sist hamnar vi på Brännan, där flera bevarandevärda äldre hus finns längs Brännavägen: den gamla infarten till staden från nordväst.
På Brännan byggdes mycket villor på 1950- och 1960-talet och flera sådana i tegel är nu med i byggnadsordningen.
Där finns också den enda industribyggnad som är med; en tidigare cykelverkstad från 1930 med stora fönster för att släppa in ljus.
Klassiska områden
Till sist ska nämnas att Prästbordet också omfattar Nordanå, Bonnstan och området vid Landskyrkan. Trots att många hus redan har ett starkt skydd är de med i inventeringen, och man får veta deras historia.
Strax före jul kom byggnadsordningen till bokhandeln och kan alltså köpas.
Läsa själv? Här finns hela byggnadsordningen.
Korsbyggnad från 1907 på Brännavägen. Fasad i trä samt fönster i fasadliv (vid väggens ytterkant) är viktiga stildrag. Foto: Yvonne Rönngren.
Enar Nordvik vid de två förvaltningsbyggnader som gjordes åt Skellefteå Landskommun. Båda är med i boken med samma bevarandenivå. Det vita huset har haft ännu finare funkisfönster på nedre våningen. Foto: Yvonne Rönngren.
Två omnämnda hus på Vretgatan, kvarteret Tule. Närmast funkis från 1935, längre bak 20-talsklassicism (byggt 1929). Foto: Yvonne Rönngren.