Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT.
En riktigt stor skola, med över 700 elever, var inte populärt år 2012 när planerna först presenterades. Det väckte starka föräldrareaktioner. Det slutgiltiga valet stod mellan en skola med 772 elever vid Kaplanskolan och ett förslag med färre, 566 elever. Politikerna röstade på den mindre skolan.
Läs också: Miljonrullningen: Tveksamma förklaringar till fördyringar
Men skolan skulle bli större, vilket ansvariga nu hävdar har kostat 80 miljoner kronor. Istället för att bygga en skola för 566 elever har man byggt en skola som rymmer 880 elever. Men det antal barn som är på skolan i dag, 729 stycken, de har till stor del varit kända ända sedan start.
Läs också: Miljonrullningen: Politiker saknar svar om skenande kostnader
I det förslag som politikerna klubbade år 2013, var elevprognosen vid Kaplan 566 elever. Det var grundskolans elever. Vare sig förskolebarn eller grundsärskolebarn hade räknas in i denna prognos.
– Grundsärskoleeleverna är svåra att räkna med, då det är föräldrarnas eget beslut om de ska gå där. Upptagningsområdet för dessa elever är ju hela kommunen, säger Mikael Olofsson, kvalitetsstrateg vid skol- och kulturkontoret, som var med och tog fram rapporten där de olika förslagen på en skollösning presenterades.
Ett och ett halvt år efter förslaget, i september 2014, kom skolkontoret med en ny prognos. Den sa 720 barn vid skolan. Då hade man räknat in samtliga barn som beräknades vara på skolan, det vill säga även förskoleelever och grundsärskoleelever.
Senare uppstod förändringar – som nästan helt tog ut varandra. När Mobackenskolan lades ned kom årskurs F till 3 till Kaplan, cirka 60 elever. Men förskoleavdelningarna slopades, och 72 barn försvann. I dag är det 729 elever vid skolan. Nästan exakt så många som skol- och kulturkontoret förutsåg.
I dag är skolan dimensionerad för att klara ytterligare barn, cirka 150 stycken.
Fredrik Stenberg (S) är ordförande i barn- och grundskolenämnden.
Kan det vara så att man höll ner barnantalet för att få igenom förslaget?
– Nej. Det tror jag inte. Att göra skolförändringar är väldigt, väldigt känsligt, det vet vi. Föräldrar är ofta väldigt måna om den lilla skolan och den lilla skolan har många fördelar och den stora skolan har också fördelar.
Men du har förståelse för att det är en uppgift som föräldrar som var med på den här tiden kan reagera mot?
– Ja, men ett beslut som verkställs långt senare än det tas, det kan innebära att saker hinner förändras, generellt.
Men så är det inte, det handlar om att man inte räknat med alla barn?
– Jag har inget bra svar på det, i så fall får jag återkomma, säger Fredrik Stenberg.
Norran gör flera försök att nå skolchefen Anders Bergström, men hänvisas varje gång till en pressinformatör. När han till slut ringer tillbaka står han på en konferens i London, med begränsad möjlighet att tala.
Tror du inte att föräldrar kan känna sig lurade av att elevantalet hölls lågt när politikerna tog ställning?
–Det får du ju fråga föräldrarna om.
Men det framstod i förslaget som att elevantalet var lägre än vad det var – hur ser du på det?
– I den beskrivning som fanns över förslaget framstod tydligt att både förskola och grundsärskola skulle vara med, säger Anders Bergström.
Men varför var inte alla elever inräknade?
– Att 2013 säga hur många särskoleelever kommunen ska ha 2017/18 är inte lätt då vi inte vet hur många som blir inskrivna i framtiden och inte heller hur många av vårdnadshavarna som väljer den centrala särskolan framför elevens hemskola.
Läs också: Miljonrullningen del 1 – Spräckta kalkyler hotar miljardinvesteringar
Läs också: Miljonrullningen del 2 – Budgeten sprack med en kvarts miljard
Att göra skolförändringar är väldigt, väldigt känsligt, det vet vi.
