Lars Hedqvist, planeringschef.
Lars Hedqvist har flera gånger träffat gruppen i Skelleftehamn som arbetar för att bygga ett trygghetsboende.
– Det är jättebra om de kan göra detta. Det är vi positiva till.
Han pekar på att det finns statliga bidrag till byggen men också ett visst driftstöd från kommunen till trygghetsboenden.
Däremot är han kritisk till gruppens val av tomter.
– Vi har gjort en omprövning av tillstånd för bostadsbyggande kring hamnen. Det visar sig att bostäder störs av lastning och lossning och man klarar inte de krav som finns om man vill bygga där när det gäller bullerhantering. Det kan bli svårt och mycket dyrt både för hamnen och Boliden att minska bullret. Vi köpte upp fritidshus ute på Näsudden av samma skäl. Vi vill inte ha boende nära industrierna.
Han pekar samtidigt ut flera andra färdiga tomter som kommunen kan erbjuda, bland annat Pokerbacken på Sävenäs.
De tycker att det är för långt från centrum. Hur ser du på förtätning av centrum istället?
– Utan tvekan kan man hitta möjligheter att förtäta. Det finns säkert delar av bebyggelsen där som går att byta ut.
Men det som Lars Hedqvist framför allt för fram som ett hinder är finansieringen.
– Det jag har sett hittills är glädjekalkyler.
Skelleftehamnsgruppen upplever ett ointresse för östra stadsdelarna från kommunens sida. Hur ser du på det?
– Inte alls. Vi investerar hundratals miljoner i hamnen, vi hoppas kunna sälja vattentornet som kan bli något intressant och vi har byggt ut en pir för nöjestrafik.
– Och vi hjälper absolut till att ta fram ett nytt tomtalternativ om de visar att de har muskler att bygga.
Om man får låna till byggnation i ytterområdena beror på flera saker. Men helt omöjligt är det inte enligt Eva Berggren, kontorschef vid Handelsbanken i Skellefteå.
Enligt henne är det svårt att uttala sig generellt om möjligheten att låna till byggnation på landsbygden.
– Ska man bygga måste man ha en viss del egna medel men det är svårt att säga hur mycket pengar det handlar om, säger hon.
Saker som spelar in är återbetalningsförmåga, kostnad för att bygga och vilka intäkter hyresfastigheten kan inbringa.
– Det är svårt att uttala sig utan att se en kalkyl.
Säger ni kategoriskt nej till byggnation på landsbygden?
– Nej, vi säger inte helt nej. Vi tittar på förutsättningarna och bedömer från fall till fall. Det kan vara stor skillnad i förutsättningarna, säger hon.
Vad kan tala för att ni lånar ut till exempelvis lägenhetsbyggen i ytterområdena?
– Egen insats och långsiktigt stabila hyresintäkter.
Behövs riskkapital
Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman är positiv till initiativet i Skelleftehamn.
– Jag har åkt med gruppen som jobbar med att utveckla ett finansieringskoncept och träffat bostadsministern. Vi har också träffat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att diskutera finansieringsmöjligheter.
Han hoppas på att näringslivet ska ta fram ett modellhus som kan kapa kostnader. Men också att regeringen skapar tillgång på riskvilligt kapital för bostadsbyggande på landsbygden.
– Det finns kapital för investeringar i företag på landsbygden. Vi borde kunna ha fonder även för fastighetsföretag, säger han.
Ny plan på gång
Det som hindrar allmännyttan att bygga på landsbygden menar han är EU:s konkurrensdom som kom 2011 och som innebär att man inte kan bygga där avkastningen blir för låg.
– Den blev förödande. Före domen kunde allmännyttan kompensera mellan bestånd som hade olika bra avkastning.
Han ser positivt på att det byggs allt fler hus av privata aktörer i kommunen.
– Hela Skelleftedalen är ett hett område. Mitt intryck är att de finns större intresse i Skelleftehamn nu än tidigare. Och med ett ökat intresse så minskar risken hos fastighetsägarna.
Enligt honom ska man nu revidera översiktsplanen Skelleftedalen som inkluderar Skellefteham och uppdatera framtidsprognosen.
– Arbetet är påbörjat att ge en ny visionsbild av samhället.
Med ett ökat intresse så minskar risken hos fastighetsägarna.
