Jörnkökets öde. Det får framtiden utvisa, anser Maria Marklund (S).
– Det är en politisk fråga i grunden. Som tjänstemän måste vi presentera vad som är vettigt, säger Peter Lundmark.
Jörnköket byggdes för produktion av 12 000 portioner. I dag produceras 8 000 portioner. Om två år beräknas det minska till 6 000 då tillagningsköken blir fler. Alltså en halvering jämfört med vad köket är byggt för.
– I dag är vi beroende av Jörnköket, blir vi fler till 2030 kanske prognosen ändras. Under resans gång måste man fatta beslut åt något håll, säger Peter Lundmark.
Han tillägger:
– Mitt uppdrag är att se till att vi har en verksamhet som går runt. Var brytningsgränsen går mellan lönsamt och olönsamt vet vi inte i dag, säger han.
Maria Marklund (S), ordförande i barn- och grundskolenämnden, känner till utvecklingen i Jörnköket.
– Det finns i dagsläget inga strategiska beslut tagna som rör Jörnköket, säger hon men tillägger.
– Politiskt har vi sagt att inom några år måste vi börja fråga oss hur vi ska ha det. Men vi har inte börjat lyfta frågan än.
Hon pekar på att köket kommer att kräva stora investeringar framöver. Det finns även önskemål från medborgarna att maten ska tillagas nära.
– Inte minst sedan det i Umeå uppdagades att de äldre fick mat från södra Sverige, säger hon.
Med de argumenten ser det inte ljust ut. Vad kan ändra detta?
– Visst kan vi ha kvar köket men vi måste kanske tänka om när det gäller produktionen och se över alla kök på samma gång. Sedan vet vi inte var i kommunen våra nya medborgare kommer att bo, hur exempelvis Jörn och Boliden utvecklas framöver. Det kan påverka, säger Maria Marklund.
Inom några år måste vi börja fråga oss hur vi ska ha det.
