Effekterna av missbruk. ”Kanske mår kompisar och syskon även sämre än den som tar drogerna på grund av oron”, säger Hans-Göran Boström
Fältarna vistas ute i miljöer där ungdomarna finns - och många gånger uppmärksammar de först att individer har fått problem med droger.
De senaste 1,5 åren har de märkt av en successiv ökning av narkotika i Skellefteå.
– Alkoholen är nästan borta. Istället har narkotikan tagit över, säger Anton Långdahl.
Det har gjort att de även skiftat fokus i arbetet för att upptäcka missbruk bland ungdomar i ett så tidigt skede som möjligt.
De har märkt av flera nya trender. Det är fler yngre som har gått längre i sitt missbruk av narkotika. För några år sedan var det mycket droger på Vintergatan. Nu har de flyttat ut till högstadie- och gymnasieskolor.
– Vintergatan är bara den publika delen. Narkotikan finns överallt, i alla ytterområden, säger Hans-Göran Boström, fältarbetande socialsekreterare.
Antalet orosanmälningar som de gör har ökat mycket senaste tiden.
– De här problemen har många städer söderut haft i många år. Nu har det kommit hit, säger Elenor Nygren, fältarbetande socialsekreterare.
– Vi har länge haft låga siffror när det gäller missbruk och frågan är varför vi tappat det nu, säger Anton Långdahl.
Vad tror ni är orsaken?
– En viktig faktor är den mediala påverkan, säger Hans-Göran Boström.
Det kan handla om allt från tecknade filmer, tv-serier, sociala medier, youtube, artister och även mode som visar en positiv bild av droger, enligt fältarna. Har man hittat en film på youtube eller i sociala medier är det lätt att hitta mer information av samma slag, ofta ofiltrerat och utan faktakoll.
– Många unga är pålästa när det gäller argument för narkotika, men de har dålig koll på det negativa kring droger, säger Reema Raja Riaz, fältassistent.
– Jag tror att vi vuxna har glömt lite att prata med barn om droger och att vara en motvikt, säger Elenor Nygren.
– Föräldrarna kanske inte heller alltid har kunskap och argument mot narkotika, tillägger Maria Bergström, fältarbetande socialsekreterare.
De pekar även på liberaliseringsvindar som blåser i Sverige och andra länder.
Coolhetsfaktor
Synen på vad en person som tar droger är har också ändrats, anser de. Narkotikamissbruk är inte längre stigmatiserande. Det är inte en nedgången, schabbig och långhårig person som drar runt på stan. Istället ser man upp till personer, exempelvis artister, som brukar narkotika.
– Det har tillkommit en coolhetsfaktor. Tidigare kom ungdomarna som provade droger ofta från dysfunktionella familjer. Nu prövar många av ren nyfikenhet. Det kan vara helt vanliga ungdomar som är med i föreningslivet, säger Hans-Göran Boström.
Dessutom verkar det inte vara några problem att få tag på droger.
– De vet var de ska handla, säger Elenor Nygren.
Vill upptäcka i tid
I huvudsak träffar de på cannabis men även tabletter. Ibland träffar fältarna på ungdomar som tydligt är påverkade av något men ofta upptäcks missbruket genom att de uppmärksammar mönster, vilka ungdomarna umgås med och beteendeförändringar.
När fältarbetarna misstänker att en ung person har problem med missbruk eller något annat tar de ganska omgående kontakt med föräldrarna. Syftet är att göra en tidig upptäckt.
– Vi bjuder in dem till ett samtal här hos oss. Föräldrarna är ju proffs på sina barn. Alltför ofta är föräldrarna rädda att kränka barnen när de tar upp frågan, men det bästa som kan hända är ju att de har fel. De flesta som testar narkotika experimenterar. De flesta kommer på att det inte är bra, men då kan de redan ha dragit på sig psykiska och samhälleliga skador då de hamnar efter i utbildningen, säger Hans-Göran Boström.
– Det är jätteviktigt att prata med föräldrarna om vad vi ser så de kan göra vad de kan. Vanligtvis uppskattas det av föräldrarna, säger Elenor Nygren.
Utan bevis på narkotikabruk är det dock få som erkänner på stående fot. Fältarbetarna skulle därför vilja att urinscreeningen kunde fungera bättre i kommunen. I dag beskrivs den som haltande.
De uppmanar även kompisar och syskon att larma till någon vuxen ifall de är oroliga.
– Ofta är det syskon och kompisar kring personen som missbrukar som mår dåligt, säger Hans-Göran Boström.
Men vilken hjälp finns då att få?
Socialtjänsten gör utredningar för att se vilka behov det finns av stödinsatser och det är individuellt. I Skellefteå finns bland annat Klara öppenvård där det arbetar missbruksbehandlare. Inom psykiatrin finns Unga vuxna.
Fältarbetarna jobbar även för att sammanföra föräldrar som kan stötta varandra.
De tycker även att man måste jobba för att höja kunskapsnivån både hos ungdomarna och hos vuxna. Ett exempel är ANDT – alkohol, narkotika, doping, tobak – på schemat - ett lektionsprogram man kan jobba med i skolan med eleverna. Ett annat exempel är Effekt, som vänder sig till föräldrar via skolan.
– Liberaliseringsvindarna kring cannabis lär fortsätta. Det är en utmaning så det är bra att vi vässar oss, säger Elenor Nygren.
Ser mycket. Fältarna arbetar i miljöer där många ungdomar vistas, på stan, vid fritidsgårdar och på fester. Foto: Ulrika Andersson.