Det är tidningen Dagens Samhälle som gjort en granskning av de kommunala flygplatserna. EU:s statsstödregler förbjuder i princip offentligt stöd till dessa flygplatser som under fjolåret gick 200 miljoner kronor back.
Flygplatser med fler än 200 000 passagerare måste vända sig till kommissionen för ett godkännande. Skellefteå flygplats, med drygt 300 000 passagerare årligen, har fått klartecken för att ta emot stöd.
– Jag är inte oroad av den granskning som nu pågår, säger Robert Lindberg som också hänvisar till att infrastrukturminister Anna Johansson fastslagit att de undantag som bland annat Skellefteå har ska ligga fast.
Fler passagerare
Skulle EU-kommissionen underkänna stödet så kommer regeringen att agera politiskt mot EU. Flygplatsen i Skellefteå togs över av kommunen år 2010. Allt sedan dess har passagerarantalet ökat med 46 procent, någon vinstmaskin för kommunen är dock inte flygplatsen.
– Förlusten i fjol låg på 11 miljoner kronor. 4,6 miljoner fick vi av staten i driftsbidrag och från kommunens koncernövergripande moderbolag avsattes 7 miljoner kronor för att täcka förlusterna.
Det Sundsvall och Skellefteå anfört som argument gentemot EU är långa avstånd och glesbygdsproblematik som utgör argument för att få ta emot stöd. Kalmar är en flygplats som tillhör de större regionala flygplatserna, på samma sätt som Skellefteå. För Kalmarregionen är det inte lika lätt som för Skellefteå att i argumentationen gentemot EU hävda glesbygdsproblematik.
Tror då Robert Lindberg att det kan bli så att de regionala flygplatserna åter blir statliga?
– Nej, det tror jag inte, men däremot behövs det ett stort statligt ansvarstagande.