Bland andra. ”I dövvärlden är allt enkelt, lugnt och tryggt”, säger Agneta Jatko. Foto: Ulrika Andersson.
Tänkt dig att du hamnar på sjukhus, förvirrad och orolig. Men ingen sjukhuspersonal förstår dig och du kan inte förstå dem.
Läs även: ”Man bör tillkalla tolk per automatik.”
Det hände då Alf Sundvall nyligen var på läkarundersökning och samtidigt fick en hjärtinfarkt och hamnade på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
När Norran träffar honom har han kommit hem på sjukhuset och bjuder på fika i villan i Mjövattnet. På besök är även Agneta Jatko från Skellefteå dövas förening och Anders Norberg, som har döva föräldrar samt en teckentolk. De vill uppmärksamma hörande på de problem som kan uppstå för döva när det inte finns rutiner och kunskap om döva inom viktiga samhällsfunktioner.
Tolken försvann
Enligt Alf Sundvall tog möjligheterna att kommunicera ganska omgående slut efter att han kommit till sjukhuset.
– Jag fick en tolk ett tag, men den försvann. Det gjorde mig förvånad. Jag låg på IVA med knappar och slangar på kroppen och fick en del mediciner. Ingen förklarade vad som pågick. Efter upprepade gånger som personalen verkade tro att jag förstod så tryckte de ner mig i sängen och mimade ”ligg still”. Då först förstod jag, säger han.
Hur kändes det?
– Jag kände mig ensam och visste inte vad som hände, säger han.
Han flyttades till Skellefteå lasarett men även där var det svårt att kommunicera. Någon tolk kom inte och han blev inte erbjuden bildtelefon – ett hjälpmedel som ska finnas på sjukhuset. En bildtelefon är en smart phone eller en surfplatta med en app som gör det möjligt att teckna till varandra på skärmen.
I sängen bredvid låg en person som inte förstod att Alf var döv och som försökte konversera.
– Det gick ju inte ens att bestämma vad vi skulle se på tv och det fanns inte text-tv heller, säger Alf Sundvall.
Rutiner saknas
Agneta Jatko känner till problemet väl.
– Det är oftast så att vi som är döva inte får veta något om vad vi har rätt till. Och vad ska man göra om det inte finns någon tolk? Personal på sjukhuset borde veta att man kan ringa en tolk om man behöver, säger hon.
– Det borde finnas rutiner om en döv person kommer till sjukhus, men det fanns inte där. De döva ska inte behöva veta att det finns en bildtelefon, de borde erbjudas en. Det är inte säkert man har med sig egen teknik om man hamnar i en olycka till exempel. Vem är ansvarig för att rätt vård ges till en döv person om man inte kan kommunicera med varandra?, säger Anders Norberg.
I förråd
Han bestämde sig för att efterforska var bildtelefonen fanns och tog kontakt med akuten där de lyckades leta fram en ur ett förråd.
– Killen på akuten sa att det nog inte var så många där som förstod hur den fungerade, säger Anders Norberg.
Olika språk
Att skriva lappar till varandra är inget de rekommenderar. Orsaken är att det helt enkelt kan uppstå missförstånd.
– Hörande kan tycka att det fungerar bra och att de inte behöver beställa tolk. Men man kanske inte har frågat Alf vad han tycker, säger Anders Norberg.
– Många hörande tror att det går bra med text och kroppsspråk, men teckenspråk och svenska är inte samma sak, säger Agneta Jatko och visar att mycket också uttrycks genom ansiktsuttryck och kroppsspråk, vilket kan ge helt olika betydelser till tecknen.
– Hur ska jag kunna få ned det på en lapp?, tillägger hon.
Anders Norberg förklarar att en döv person kan ha svårt att veta om en nedskriven fråga är en fråga, trots frågetecknet, eftersom grammatiken är fel.
– Läser man ett brev från kommunen kanske man tror att man fått färdtjänst, men i själva verket har man fått avslag på sin ansökan, säger Anders Norberg.
Anhöriga får hjälpa
Alf Sundvall tycker att det varierar hur bra personer är på att kommunicera.
– Jag kan läsa på läpparna men en del mumlar bara, det är svårt med mustascher och de som är tandlösa, och om personen vänder sig bort när de pratar, säger Alf Sundvall.
Ofta tar han hjälp av sin son för kommunikation, men han är inte alltid på plats.
– Men tänk dig, du kanske inte vill ta alla samtal via dina barn, till exempel om du har fått någon sjukdom. Kanske vill du prata direkt med en psykolog istället, säger Anders Norberg.
Svårt ställa krav
De berättar att många döva har svårt att själva hävda sin rätt till tolk.
– Jag tänker inte på att jag kan kräva saker, säger Alf Sundvall.
– Det är för att du är van – att vara tacksam. Det har varit så hela ditt liv, säger Agneta Jatko.
– Min lärare sa: ”Du får dåliga betyg om du säger ifrån”, säger Alf Sundvall.
Enligt Agneta Jatko är det inte bara viktigt att förstå sig på hur döva vill kommunicera. Det är också viktigt att känna till historien.
Sju år
Agneta Jatko berättar att det inte bara är viktigt att förstå sig på hur döva vill kommunicera, det är också viktigt att känna till historien. Anders Norberg håller med:
– Det finns en grupp döva som har bra koll på internet och information. Så finns det en stor grupp, i huvudsak äldre som inte har det. Många döva hade i princip inget språk till de var sju år gamla och den bristen följer med hela livet. De kan ha svårt att tolka skriven text, till exempel ett beslut från en myndighet. Det innebär också att det kan uppstå knepiga situationer när saker sker oväntat, som att man blir sjuk, arbetslös eller råkar ut för en trafikolycka.
Vill ha resurs
De upplever att det uppstår problem för döva i de flesta kontakterna med myndigheter, kommunen, polisen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
För att komma tillrätta med en del av problemen vill föreningen att kommunen anställer en resursperson för döva. Kommunen har i omgångar utrett behovet av resurser. Den 23 januari i år beslutade kommunstyrelsen om att frågan om en resursperson skulle överlämnas till budgetberedningen och där ligger frågan nu.
– Vi har försökt bjuda kommunstyrelsen till dövföreningen för ett par år sedan för att förklara vår situation men de har aldrig kommit, säger Alf Sundvall.
De hälsar nu till politikerna att de fortfarande hoppas på besök.
Många hörande tror att det går bra med text och kroppsspråk, men teckenspråk och svenska är inte samma sak.
Ger upp. Alf Sundvall vill helst ha hjälp av tolk: ”Ibland har jag ett ärende någonstans, men när jag börjar fundera på hur jag ska få fram det jag vill så händer det att jag till slut låter bli och går därifrån.” Foto: Ulrika Andersson.