Den här belysningen skulle trafikverket inte acceptera. Det är för långt mellan lamporna och blir mörka partier där mellan. Foto: Yvonne Rönngren.
Knappt har Skellefteå kommun lyckats besluta om egna riktlinjer för gatlyse, så kommer trafikverkets nya krav. De är hårdare, och ska införas under en tioårsperiod.
Reglerna ska gälla på alla statliga vägar, även om kommunerna i dag sköter belysningen.
40 procent i glesbygd
Så är fallet i många landsbygdskommuner, och det är de som påverkas mest. De har cirka 40 procent av sina lampor längs statliga vägar medan stora städer bara har 4 procent.
Reglerna innebär att det ska bli närmare mellan lampor än det brukliga i gamla anläggningar. Det får inte bli något svart område mellan lamporna. Det får heller inte finnas enstaka belysta områden med mörka partier mellan.
Dessutom ska anläggningen vara relativt ny. Den ska ha kvar minst halva sin tekniska livslängd.
Tar över ansvaret
Om detta är uppfyllt och området dessutom har mycket trafik och relativt många oskyddade trafikanter, så tar staten över hela ansvaret för anläggningen, både skötsel och elkostnad.
– Det är givetvis en fördel för en kommun när trafikverket tar över. Men kraven är höga, och det är kommunerna som måste rusta upp så att anläggningen får denna standard, säger Anders Saadio, belysningschef i Skellefteå kommun.
Behålla men förbättra
Övriga områden måste kommunen rusta upp, men ändå behålla ansvaret för. Det går för sig om man gör den standardhöjning som staten kräver.
I Skellefteå kommun finns 11 000 gatlysen utanför detaljplanerat område, varav 6 903 är längs statliga vägar.
Anders Saadio gör bedömningen att max 1 000 tas över av trafikverket om de moderniseras. Resten är i byar med för lite trafik. De skulle kommunen få fortsätta att sköta, men ändå tvingas till förbättringar.
Kan kosta 80 miljoner
En delikat fråga är alltså hur långt kommunen skulle satsa.
– Vi har sedan tidigare en långtidsplan om att förnya alla anläggningar på landsbygd inom en 25-årsperiod. För detta hade vi tänkt begära två miljoner per år, säger Anders Saadio.
– Men nu blir kravet att lamporna ska stå tätare vilket kostar mer. Ska vi åtgärda allt behövs cirka åtta miljoner per år i tio år, säger han.
Inga pengar finns beviljade för ombyggnader, varken år 2018 eller senare.
Byn måste betala
Men även de som bor i byarna blir inblandade. Kommunens belysningsregler kräver att byarna bidrar med 40 procent till förnyelsen. Statens regler tvingar alltså byarna att lägga ut mer än de annars skulle ha gjort.
Nästa delikata fråga är hur övriga byar påverkas, de som finns vid kommunala eller enskilda vägar.
– Vi kan inte ha olika regler utifrån vem som äger vägen. Vi får inte behandla medborgarna olika.
Risken vore att kommunens nyligen antagna regler måste göras om, till något som är mera krävande.
Det drabbar i slutänden alla som bor utanför detaljplanerat område.
Trafikverkets regler har satts upp i ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Information gick ut i oktober.
Läsa själv? Här är informationen till alla kommuner.
– Bollen ligger hos trafikverket, nu väntar vi på att de ska ta initiativ. Jag har hört från andra kommuner att de är tveksamma och avvaktar.
På trafikverkets hemsida erkänner man att förändringen slår hårdast i glesbygd.
Har det kommit protester?
– Inte som jag har hört. Det har varit väldigt tyst. Jag tror inte alla har insett hur det här kan slå, säger Anders Saadio.
Hur drabbas Skellefteå kommun?
– Relativt hårt eftersom vi har mycket landsbygd, och många gatlysen där.
Finns några fördelar?
– Lampor som trafikverket tar över slipper man underhåll och elkostnader för. De vi förnyar och behåller kommer att ha betydligt lägre energikostnad. Båda delarna innebär besparingar på sikt.
Bakgrund 1: Här finns mer material där övertagandet förklaras.
Bakgrund 2. Här är de kommunala reglerna som beslutades i september 2017.
