Han har arbetat sig upp från 330 meter under jord till sin nuvarande position som vd för gruvdriftsbolaget LKAB med cirka 4 500 anställda och en omsättning på 28 miljarder kronor.
Så trots att det inte blev något av med hans dröm att bli stridsflygare så har han nått högt och står fortfarande kvar med fötterna på marken.
– En av mina drivkrafter är ansvar för samhällsbyggnad. Vad vore den här landsdelen utan gruvor och övrig basindustri? frågar sig Jan Moström.
2015 handplockades han till sitt nuvarande uppdrag. Då hade han hunnit jobba 36 år inom Boliden AB och hade mängder av kunskap och erfarenheter som är efterfrågat.
Redan som 20-åring började han jobba i Kristinebergsgruvan med arbetsplatsen i malmutfrakten 330 meter under jord.
När han 1996 blev chef för den gruvan var det starten på en karriär i ledande befattning med krävande utmaningar som ibland får stridsflygare att framstå som ett ganska stillsamt yrke och det saknas inte heller spänning.
– Jag har inte haft några uttalade karriärmål utan mer fokuserat på inom vilka områden jag vill hålla på och göra det så bra som möjligt, säger Jan Moström.
Han gick gymnasiet i Lycksele, naturvetenskaplig linje, och var klasskamrat med bland andra Josef Nygren som driver företaget Umlax.
– Det var roliga år, men jag fokuserade mer på annat än skolan, säger han om gymnasietiden.
Drömmen att bli stridsflygare gick om intet på grund av att han innan han skulle söka in på den utbildningen för andra gången hade fått glasögon vilket diskvalificerade honom.
I stället blev det gruvan, trots att han som gruvarbetarson sett olika baksidor av yrket, och hade bestämt sig för att han skulle välja en annan bransch.
Tanken var att han skulle bli kvar i max ett år i gruvan. Men han blev bergtagen och har varit i branschen i 40 år.
I tre år var han chef i Kristineberg. Det var tuffa år med dålig lönsamhet och gruvan var nedläggningshotad. Räddningen var att en geolog tänkte till och vände borraggregatet i en ny riktning i berget.
Det blev en riktig lyckträff eftersom en helt ny mineralisering påträffades.
Jan Moström rekryterades så småningom till rollen som ansvarig för Bolidenområdets gruvor när bolaget var snubblande nära konkurs. Moström var med och hittade lösningar som höll för att rädda bolaget och han var senare gruvdirektör i tio år.
Våren 2015 ringde en rekryteringskonsult och undrade om Jan Moström var intresserad av jobbet som vd och koncernchef för LKAB?
Han funderade ett tag innan han lämnade sitt svar på frågan.
– Det var inte kristallklart att jag skulle tacka ja.
LKAB befann sig då under press och kortfattat var Moströms uppdrag att nå maximal volym till minsta möjliga kostnad.
Det blev med andra ord inte lugnare, men han var van med tuffa tag sedan tidigare.
Han inledde med att göra om nästan hela koncernledningen och bygga upp en ny struktur som ska styra LKAB och det har gett resultat även om det tagit längre tid än vad Moström trodde. Utmaningarna var större än vad han först hade räknat med.
Jan Moström har aldrig haft några utstakade karriärmål som han strävat efter och det kanske är det som är hemligheten bakom att han lyckas bra.
– Min främsta ledaregenskap är att jag aldrig velat vara ledare. Kanske är det så enkelt eller så svårt? funderar han.
Tydlighet är en viktig egenskap som han besitter.
– Jag brukar säga till mina medarbetare, att jag vet inte vad ni tänker och ni vet inte vad jag tänker så det är viktigt att säga vad man menar, tycker och tänker. Annars blir det inget bra.
Han har också nytta av en lärdom han fått av en tidigare och äldre och erfaren kollega.
– Man ska säga nej när det är bra tider för då är det lätt att dra på sig saker och ting som inte är bra att ha i dåliga tider.
I midsommartider fyller Jan Moström 60 år. Han har inga planer på att trappa ner utan fortsätter sitt uppdrag med full kraft för att fortsätta att utveckla LKAB.
Sedan en tid tillbaka har han och hans fru Maria bostad på Öbacka i Umeå. Jan Moström reser mycket i sitt jobb och är inte knuten till Luleå där huvudkontoret finns. Det blir lätt många resor i tjänsten när man är chef för ett bolag som har verksamhet i tolv länder.
De tillfällen när han är ledig och det finns utrymme för annat än jobb ägnar han gärna åt sysselsättningar ute i det fria och gärna så fort tillfälle ges i fritidshuset i Nirak utanför Lycksele som han kallar sitt andningshål.
Barnbarnen har också en given plats i hans liv. En av dem har bestämt sig för att föra gruvtraditionen vidare.
– Noah är fyra år och han har sagt att han vill bli gruvarbetare som morfar, säger Jan Moström.