Att gå längs Rickleån passar alla, både de som vill ta en rejäl långvandring eller bitvis de som tar sig fram med rullstol. Norran valde att testa en delsträcka av Flottarstigen tillsammans med en fyraåring och en tolvåring.
Namnet har stigen fått då där bedrevs flottning ner till Robertsfors centralort fram till 1961. Vi valde att starta vandringen vid Faranforsen och gå några kilometer uppströms och nedströms.
Vi började med att passera bron över forsen och tog in på en liten stig uppströms. På den sträckan passerar man både forsar och lite lugnare sel. Stigen går hela tiden nära vattendraget och det är förhållandevis lättgånget även om det går lite upp och ner. I år har spångar och broar renoverats och stigen röjts hela vägen för att den ska bli mer lättillgänglig.
På den korta sträckan vi gick fanns två rastplatser, varav en med vindskydd och grillmöjligheter. Fyraåringen pinnade på bra men behövde vila efter ett par kilometer och passade på att springa lite. Hennes spontana utlåtande om stigen var:
– Den här stigen är så häftig. Det är mycket träd som har rivits ned.
Och visst fanns där både rotvältor, men också riktigt rejäla granar som fått stå kvar.
Stigen verkar vara populär. Under halvtimmen vi vandrade uppströms mötte vid både barn och vuxna gäng med mountainbikes som sladdade omkring på den smala stigen, svettiga elitmotionärer med driv i stegen och backpackers – som såg ut att planera en övernattning längs vägen med tanke på packningen.
Nu var vi där i början av sommaren och myggen hade inte vaknat, men jag kan tänka mig att man måste ta höjd för att myggbeståndet varierar under sommaren och från plats till plats och vara beredd med myggmedlet.
Efter fika på bänken intill Faranforsen gick vi någon kilometer söderut, en vandring som var ännu lättare då den går längs en bredare stig och genom jordbruksmark. På ett ställe kunde man också gå ut på hällar i forsen.
Flottarstigen sträcker sig från Överklinten och till Robertsfors bruk och är cirka 13 kilometer lång. Man kan såklart börja i båda ändarna. I Överklinten finns en vacker kvarnbyggnad och där finns i dag övernattningsmöjligheter. Robertsfors bruk är också värt ett besök med sina gamla bruksbyggnader och sitt bruksmuseum – en del av Västerbottens lokalhistoria. I museet kan man bland annat beskåda gamla ellok.
Här finns även en restaurerad 700 meter lång järnväg. Den användes – i sin hela längd – först för transport av järngods till Sikeå hamn, men senare för timmer och pappersmassa. Enligt hemsidan går det att åka med på en tågtur.
Söder om Robertsfors bruk fortsätter Fiskestigen ner till Rickleåns mynning – en vandring på ytterligare nästan två mil. Den delen har varit opåverkad av flottningen och har därmed inte exempelvis flottledsrensats utan har kvar sin unika miljö.
Längs båda stigarna finns flera rastplatser med vindskydd och grillplatser. Det finns även torrtoaletter och HWC och vissa delar kan också nås med rullstol. Man passerar även Åströmsforsens naturreservat och Klubbens naturreservat längs vägen. Rickleån har bra fiskemöjligheter längs både Flottarstigen och Fiskestigen med fiskekort. Här ska det finnas gädda, abborre, lax och havsöring.
Det ska också finnas stor chans att se bäver längs Rickleån. De som röjt stigen fick kapa en del träd som bävrarna fällt och passade då på att fylla vedförråden i vindskydden.