År 2023 Bygdeåområdet. Politikerna vill att Robertsfors kommun ska växa i befolkning och Bygdeå är en ort med lite växtvärk. Fler bostäder behövs för att fler vill flytta in, förskolan har byggts ut med moduler och biblioteket ska flyttas från skolan för att göra mer plats för skolbarnen.
I år fyller Bygdeå 700 år och på skolan besöker VK klass fyra som gärna berättar vad de vet om Bygdeås historia. Skolan i sig bär på en del i historien då matsalen ligger i det gamla tingshuset. Barnen tycker att det mest intressanta med Bygdeås historia är det gamla häktet, som fortfarande ligger bredvid skolan.
– Vår bagarstuga är jättegammal och där var det ett fängelse, säger Selma Mångberg till VK.
Flera av barnen känner också till landhöjningen. Bakom skolan finns spår som tyder på att vattnet låg någon annanstans förr.
– Det finns som en metallsak som man satte fast båtar i, säger Selma Mångberg.
Vi åker 700 år tillbaka i tiden, till år 1323 i Bygdeåområdet. Stora delar av dagens E4 ligger under vatten och Magnus Eriksson var kung i Sverige. Vid Nöteborgsfreden, den äldsta kända fredsuppgörelsen mellan svenskar och ryssar, drogs en slags gräns mellan länderna, säger Selma Mångberg och fortsätter:
– Exakt var gränsen gick är inte helt klarlagt, men invånarna i Bygdeå kan inte annat än tro, med det belägg som finns, att gränsen gick vid det som kallas Bygde sten en bit söder om Dalkarlså.
– Vår målsättning med det här 700-årsfirandet är att hedra freden. Det pratas så mycket om krig, men nu är det fred vi ska prata om. Den här freden 1323 gällde oavkortat i 272 år, tills arvskungarna med Gustav Vasa i spetsen började kriga mer med ryssarna, säger Torgny Åberg som undersökt och skrivit flera häften om Bygdeås historia.
Skinnarbyn, det gamla namnet för det som i dag är Bygdeå, tros komma från järnåldern/vikingatiden då omfattande skinnhandel ägde rum i området. Fornfynd har visat att det fanns bosättningar i Bygdeåområdet för långt mer än 700 år sedan, men för att faktiskt få ett specifikt år att fira har Bygdeå Hembygdsförening tagit fasta på när Nöteborgsfreden ägde rum. Då börjar det också finnas skrifter över bosättningar i Skinnarbyn.
– 1323 är en bra skiljepunkt mellan det som är dokumenterat i skrift. Socknen som var väldigt stor då sträckte sig upp till Skellefteå. 1324 hände det stora saker. Ärkebiskopen kungjorde i kungens namn att norr om Bygda socken skulle det bli fri kolonisationsrätt för dem som ville bli nybyggare, säger Torgny Åberg och fortsätter:
– Det blev snabbt så att Sverige blev koloniserat. Jag tror att kungen och prästen inte riktigt visste var Sveriges gräns gick, så det gällde att ta landet utan krig.
Bara några år efter det bildades Skellefteå socken och flera andra socknar. Bygda socken krympte därmed i areal till att omfatta området runt Bygdeå. Men Bygda socken blev snabbt välbefolkad, med den tidens mått. År 1805 bodde 1891 personer i Bygda socken, att jämföra med Umeå där det vid samma tid bodde 1010 personer. 60 år senare bodde 5058 personer i Bygda socken och i Umeå 2179.
Sedan 1323 har det inte helt oväntat hänt en hel del i Bygda socken, för att lista allt skulle vi behöva skriva en bok. Därför drar vi några axplock från sådant som sticker ut.
Även om 700-jubileet ska fokusera på fred så behöver vi ändå nämna krig, eftersom det spelat en stor roll i Bygdeås historia. På 1560-talet började Gustav Vasa ta ut soldater till krig och under hela 1600-talet var Sverige och krigade i utlandet. Runt 1700-talet fick Bygdeå ett eget kompani, vilket i backspegeln inte var till bygdens fördel.
– Så många unga pojkar togs ut i krig och så många hemman växte igen. Det var krigsänkor kvar och de soldater som kom hem var krymplingar. Det var en otrolig pärs. På 1700-talet då Karl XII krigade som värst så utplånades Bygdeå kompani, men när ett var utplånat rekryterade man ett nytt. Två kompanier dog under Karl XII:s tid. Det är ganska fruktansvärt. Det är viktigt att förstå att vi blev så hårt drabbade här eftersom vi fick ett kompani. Det dog oerhört många människor, säger Torgny Åberg.
Här ska så klart också nämnas slaget i Ratan 1809, när ryssarna gick till attack och Sverige i slutändan förlorade Finland till Ryssland.
Men det är inte bara krig som definierat Bygdeå. År 1590 byggde bönderna i Dalkarlså Västerbottens första sågverk, vilket fick enorm betydelse för framtiden. På 1700-talet utvecklades sågverket och fina plankor kunde sågas. I början på 1800-talet byggdes länets största privatägda företag upp runt Dalkarlså. Det var familjen Häggström som bland annat byggde fartyg och fraktade gods runt om i världen. Familjen byggde även upp ett handelshus och ägde en mängd företag och verksamheter, däribland Strömbäcks glashus. När företaget under 1880-talet gick i konkurs sägs tillgångarna ha varit runt 2,6 miljarder i dåtidens penningvärde.
– De blev enormt förmögna, säger Torgny Åberg.
Landhöjningen är också en stor del i historien om Bygdeå som skapat landskapet och byarna som de är i dag.
Den 12 augusti, samma dag som Nöteborgsfreden, blir det 700-årsfirande i Bygdeå. Firandes kommer pågå mer eller mindre hela vecka 32 mellan den 7 och 13 augusti. På kvällarna blir det olika aktiviteter och kyrkan kommer bland annat att ha en predikan med tema 1500-talet. Museet kommer vara öppet och besökare kan gå på olika guidningar i bygden.