Innan Malin Lundmark fann kärleken i sambon Joakim Hedqvist, hade hon inte haft något större sug efter att bilda en egen liten familj.
– Jag har bara inte tyckt om barn förut. Men ju längre jag och sambon hade varit tillsammans, desto oftare kom barnfrågan på tal och jag kände väl då att "tänk om jag ångrar mig?", och nu står vi här. Det är försent att vända om, säger hon och gestikulerar mot gravidmagen med ett skratt.
Paret väntar sitt första barn, en son som är mycket efterlängtad. Malin berättar att det gick undan i svängarna från att de väl bestämde sig för att bli gravida till att hon plussade positivt på stickan.
– Jag grät som ett barn och blev så lycklig och sambon blev lika exalterad. Men jag hade ändå inte förväntat mig att det skulle gå så snabbt som det gjorde.
Själva graviditeten i sig har enligt Malin Lundmark varit relativt okomplicerad.
– De första 22 veckorna skulle jag gärna ha varit utan dock. Jag mådde så dåligt och spydde så mycket. Veckorna efteråt har bara varit bra, bortsett från lite foglossning och lite laddat humör. Men jag resonerar som så att det är sådant man får ta.
Man brukar tala om gravidcravings – hade du plötsligt sug efter något i matväg under din graviditet?
– Gud ja. Jag var besatt av Husmans de tio första veckorna. Det var de enda jag åt. Hade vi inte Husmans hemma så var hela dagen förstörd. Så Joakim hade fullt sjå med att åka iväg och handla knäckebröd, stackaren.
Att bli förälder kan vara stundtals omvälvande och utmanande, inte minst om det är det första barnet. Det kan också vara väldigt lätt att vara hård mot sig själv. "Hur gör jag på bästa sätt?", "Kommer barnet att få en perfekt uppväxt?" är frågor många ställer sig.
– Jag tror det är viktigt att inse att ingen är perfekt och att man endast kan göra sitt bästa. Det är också viktigt att lära sig av misstagen och gå vidare – det är ingen idé att stressa upp sig i onödan, ännu mindre att grubbla och klandra sig själv. Alla är vi nybörjare, och på något sätt blir det bra, säger Malin.
Hon berättar att hon får den dagliga stöttning hon behöver från Joakim, sin familj, vänner och kontaktpersoner på mödravårdscentralen.
– Joakim är världens finaste partner. Han har funnits där sedan dag ett och stöttat mig i vått och torrt. Barnmorskan som jag har på mödravården är också jättefin. Jag har också jättemånga fantastiska kompisar och familj som jag haft som stöd om jag behövt ventilera.
Hur mycket har du själv läst på inför och under din graviditet?
– Jag har tagit information och hjälp av mina vänner och olika Facebookgrupper.
Har du några farhågor eller känns det lugnt?
– Jag är inte så lättskrämd av mig och jag vet att jag kommer att vara i trygga händer. Det enda jag bävar inför förlossningen är ryggmärgsbedövningen. Jag är fruktansvärt nålrädd, så den har jag uttryckligen bett om att få vara utan. Möjligtvis kan jag också oroa mig smått över att inte hinna in i tid. Det är ju trots allt åtta mil enkel väg till förlossningen.
Malin Lundmark berättar hur hon och hennes sambo Joakim Hedqvist stod i valet och kvalet när det gällde vilket BB de skulle välja att föda på.
– Vi har Skellefteå och så har vi Umeå, men valde till slut det senare alternativet då både jag och Joakim är födda där. För oss känns det bra med ett större sjukhus och det verkar överlag bättre på flera punkter.
Hur har du och din partner själva förberett er inför barnets nedkomst?
– Ja, jag går ju runt och boar här hemma, tvättar barnkläder, kokar tuttar, vällingflaskor och tagit fram barnvagnen. Jag började hamstra barngrejer redan innan vi planerade att skaffa barn. Vi har ju hittat mycket på bortskänkes/köp- och säljsidor på Facebook. Man kan göra mycket fina fynd där och så är det billigare och miljövänligt. Även skötväskan är packad och klar sedan sisådär 20 veckor tillbaka. Jag ogillar att vara ute i sista sekunden.
Vad ser du mest fram emot med att bli mamma?
– Det är nog att få en mini-kopia av Joakim att hänga med om dagarna, haha.