14 lamm har tagits in till årets sommarbete och som i mitten av september går till slakt.
Naturbetesmarker har skapats av betesdjur och människa under århundraden och ligger ofta i övergången mellan åker och skog eller mellan strand och åker.
Svenska björkhagar, betade sjöstrandängar, ljunghedar, älvdalsnipor, alvarsmarker och strandbeten längs havskusterna är alla olika former av naturbetesmarker. De är också viktiga rastplatser för migrerande fåglar och fungerar som starka kolsänkor.
I Sikeå finns flera olika ”kollektiv” sommartid där man håller i så kallade naturbeten. Det började som ett fårkollektiv, men på senare år har man även tagit in nötkreatur. I dag är man ett 20-tal personer i blandade åldrar som hjälps åt.
Bröderna Bertil och Knut Lagerbäck Östlund brukar följa med sina föräldrar när det vankas skötselveckor.
Olof Karlsson var med och drog i gång alltsammans.
– Vi hade möjlighet att nyttja marken här runt omkring 1994, för att starta något som vi kallar för Fårkollektivet. Och då var vi olika folk i byn som gick in och köpte lamm som betade längs med Hamnvägen på båda sidor och ett litet område i Brännstan. Det höll vi på med i tio år ungefär, säger han till VK.
Highland cattle är en härdig nötkreatursras som har sitt ursprung i Skottlands högländer. I dagsläget betar tre highlands nere vid strandområdet.
2003 fanns visionen att öppna upp en del av den gamla åkern i Sikeå hamn.
– Från den gamla hamnvägen har det varit helt igenvuxet. Man kunde inte se havet. Det enda som inte var igenvuxet var kraftledningsgatorna, säger Olof Karlsson åt minnet.
Sikeåbon Olof Karlsson har länge varit engagerad i byn han lever och verkar i, och har de senaste 20 åren varit involverad i ett flertal föreningar, däribland Storholmens naturbete.
En av medlemmarna i Storholmens naturbete har hyrt in två av sina ponnys så de får beta under sommaren.
En tidigare granne som numera flyttat från orten hade luskat fram att man kunde söka jordbruksstöd hos EU för att restaurera den gamla åkern till betesmark. För att kunna möjliggöra detta var man tvungen att ha en organiserad verksamhet.
– Det föll sig då naturligt att Legdeå-Sikeå Intresseförening (LSI) stod som huvudman och så bildade vi en sektion, säger Olof Karlsson.
Vadaren är en fågelart som årligen återkommer till Storholmens naturbete, och främst vid strandområdet.
När man söker ett jordbruksstöd innebär det ett femårigt åtagande där man avsätter ett visst antal timmar och engagemang när man restaurerar och där man får ett bidrag per år.
– När vi hade gjort vår första femårsperiod bestämde vi fem hushåll som drev det här från 2003, att bilda en ekonomisk förening och då föddes Storholmens naturbete. Storholmen är den gamla betäckningen på det här åkerområdet. Det var lite betesmark, små potatisland och trädgårdsland för brukets anställda, säger Olof Karlsson.
Vissa träd har bildat naturliga håligheter i stammarna, vilket skapar boplatser till naturens småfåglar.
Bertil Lagerbäck Östlund tycker det är roligt och intressant att följa med de vuxna när de har hand om naturbetet sommartid.
Från 2008 föll det sig naturligt för Storholmens naturbete att öppna upp markerna mellan Andra Varvet (gamla såghuset), Hamnvägen och ner mot betet som de hade restaurerat fem år tidigare.
– Vi gjorde även en insats med stranden som inte varit betad och där det var en så kallad landhöjningsskog, säger Olof Karlsson.
Man får inte ha så mycket träd på betesmark, men i detta fall har man lämnat några träd kvar så kor och hästar kan klia sig mot trädstammarna.
I dag har Storholmens naturbete 16 hektar som de erhåller jordbruksstöd för och vars mark de arrenderar av stiftelsen Sikeå hamn. För fem år sedan satte man även upp ett fågeltorn där stiftelsen stod för materialet och den ekonomiska föreningen för själva utförandet.
– I huvudsak startades den här föreningen för att det skulle bli en öppen markyta. Många ville kunna se havet och kunna gå här. Sedan tror jag också att natur och kultur var ganska viktigt. Att det inte bara skulle vara åkermark, utan också gynna fågellivet. Just därför har vi gjort mycket restaurering av stranden sedan dess, säger Nils Östlund och fortsätter:
– Sedan fanns också ett stort intresse bland flera av oss för jordbruk. Och speciellt nu då det känns allt viktigare med det lokalproducerade. Då dessa naturbetesmarker tillhör våra allra mest artrika marker, krävs det att de betas.
Strandområdet som är till för att gynna fågellivet, har haft idel besökare i form av kanadagäss.
Bertil Lagerbäck Östlund tillsammans med sin pappa Nils Östlund samt Olof Karlsson som var en av dem som drog i gång naturbetet i Sikeå.
Djuren som man tar in kommer från certifierade ekogårdar i närområdet. Och i sommar har Storholmens naturbete 14 lamm, fem ungnöt för föreningens behov och fem nöt som de lånar in. Tidigare somrar har de även haft mellan sex och nio tackor utöver lammen.
– Vi hyr även in hästar från ridklubben Sandgärdan, de veckor deras verksamhet har sommarlov. Det innebär att de som är ridelever bland annat har möjlighet att hyra häst under några veckor. Jag tror att de brukar ha treveckorsperioder där man kan hyra. Och genom att vi har betet har vi gett förtur till klubbens hästar, säger Olof Karlsson.
Nils Östlund flyttade till Sikeå 2002 och har varit medlem Storholmens naturbete sedan starten.
I Sikeå finns även ytterligare 15 hushåll som odlar potatis tillsammans. Samt ett griskollektiv med tre familjer som köper in på våren och slaktar till hösten.
I år firar ert naturbete 20 år, hur känns det?
– Vi är etablerade och vi lever och tycker det är lika roligt då som nu, vad mer kan man begära egentligen, säger Olof Karlsson.