Sonen om mammans död: ”Hon var enormt kärleksfull”

Sonen till den kvinna som i söndags dödades av sin egen hund berättar att hans mamma alltid fostrade sina hundar med kärlek. Trots att hunden tidigare gått till attack klarade inte mamman av att göra sig av med den, det rapporterar VK. Nu vill sonen se en skärpning av lagen, så att myndigheter lättare kan förebygga att sådana här attacker sker. ”Lagen behöver ändras, så att inte familjer splittras i sådana här olyckor”, säger sonen.

Trots att hunden tidigare gått till attack klarade inte mamman av att göra sig av med den. Nu vill sonen se en skärpning av lagen

Trots att hunden tidigare gått till attack klarade inte mamman av att göra sig av med den. Nu vill sonen se en skärpning av lagen

Foto: Wilhelm Sandelin Anton

Robertsfors2022-10-25 20:20

I söndagskväll dödades en kvinna i Robertsfors kommun av sin egen hund och sedan dess har tonerna i debatten och i samtal på nätet varit bitvis hård, både mot hundrasen och mot ägare av rasen. Nu vill den dödade kvinnans son "ta tillbaka" berättelsen så att den handlar om den person det faktiskt handlar om – hans mamma.

– Jag har upplevt att det inte handlat så mycket om henne. Jag har sett diskussionerna på nätet sedan det här hände, de läger och den aggressivitet som finns gällande hundrasen. Jag vill vidga bilden av det som framkommit sista dygnet, och ge min bild av min mamma, och den relation hon hade med hundar, så att det inte blir den här hätska bilden, säger hennes son till VK.

Han beskriver sin mamma med värme och kärlek. Säger att hon var en "karaktär", en speciell kvinna som levt ett unikt liv och som inte alltid hade det så lätt i livet. Men hon var också en mamma som brydde sig enormt och som var väldigt kärleksfull.

– Det var också en sådan relation hon hade till hundar, hon var enormt kärleksfull även mot dem. Hon hade ett unikt band med dem, säger han och berättar att hans mamma levt med hundar, framförallt schäfrar, i hela sitt liv.

Mamman kom från Lettland, där också hennes barn är födda, men hon flyttade senare till Sverige för att arbeta och för drömmen att ge sina barn ett starkt och tryggt liv. Hon ville också ge sina barn norrskenet, det norrsken hon själv hade drömt om sedan hon var ung.

– Den kvällen hon gick bort var jag ute och såg det starkaste norrsken jag sett hittills. Det kändes väldigt symboliskt och vackert att det var ett sådant norrsken när hon gick bort, säger sonen.

Han beskriver dagarna sedan hennes bortgång som chockartade och det brutala sätt hon dog på säger han att han ännu inte kunnat ta in fullt ut.

undefined
Sonen om sin döda mamma: ”Hon hade ett unikt band med dem, säger han och berättar att hans mamma levt med hundar, framförallt schäfrar, i hela sitt liv.”

Han är dock inte helt förvånad att just den hunden, av rasen amstaff, gick till attack. För två år sedan attackerade den hunden ett barn i familjens närhet svårt och efter den attacken ansåg övriga familjen att hunden inte kunde vara kvar.

– Det var inget snack efter attacken, hunden skulle bort, men hon klarade inte det. Det blev en extremt svår situation för familjen, säger sonen.

Han säger att hans mammas starka band till hunden gjorde det svårt för henne att göra sig av med den. Han berättar att mamman skaffade hunden tillsammans med den man hon ämnade att gå igenom livet med. Men för tre år sedan dog mammans sambo framför hennes ögon och hunden blev då extra viktig för henne.

– Hunden hjälpte henne med den traumatiska händelsen, hon fick mycket emotionellt stöd av hunden och den hjälpte henne i sorgen. Och när hunden sen gick till attack kunde hon inte se klart och göra sig av med den, säger han.

Han säger att hunden fostrades med kärlek och att den för det mesta var väldigt varm och kärleksfull. Att den blev överlycklig varje gång den såg henne och sov vid hennes fötter varje natt.

– Mamma fostrade alltid alla sina hundar med kärlek. Men sen tappade hon förnuftet med just den här hunden, det vill jag stryka under på att det inte varit så tidigare, det har aldrig varit några problem med hennes schäfrar.

Hans mamma uppgav till Länsstyrelsen i Västerbotten att hon efter attacken för två år sedan gjort sig av med hunden, att den hade fått en ny ägare i Lettland. Men det stämde inte.

– Vi visste inte om att hon hade uppgett det till Länsstyrelsen, till oss sa hon bara att det pågick en process och vi fick inga riktiga svar på varför hunden fortfarande var kvar.

Sonen anser att lagen borde vara skarpare så att myndigheter kan gå in kraftfullare vid sådana här tillfällen, när ägaren själv av olika anledningar inte mäktar med att ta beslut om hunden.

– Det hade varit bra med en starkare stöttning från lagen där. När min mamma inte kunde se med sunt förnuft på situationen, så borde lagen ha kommit in. Det borde enligt lagen också vara starkare koll när det gäller vissa typer av raser. Lagen behöver ändras, så att inte familjer splittras i sådana här olyckor. Som jag känner henne hade hon själv också önskat en förändring gällande lagen, men med just den här hunden kunde hon inte se det.

Han säger att hans mamma vanligtvis kunde hantera hunden, men att den i bland gjorde utfall. Attacken i söndags tror sonen triggades av att hunden av någon anledning blev rädd och stressad.

– Att mamma skulle rädda sin gäst från hunden, det är jag säker på att hon inte tvekade på, det var självklart för henne.

Att mamman sen, när hon försökte lugna sin hund, själv blev dödad av den hund hon älskade så högt säger sonen känns ofattbart.

– Döden är så tragisk för hon älskade den hunden så mycket och uppfostrade den med kärlek, och så är det den som tar hennes liv, det är otroligt svårt att smälta.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!