Kraftledningen, Lennart Gustavsson.
Malås vänsterpartistiska kommunalråd började engagera sig i den planerade kraftledningen mellan Bastusel och Slagnäs när oroade bybor i Adak med omnejd hörde av sig.
Det resulterade i ett öppet möte i Adak där de berörda fick ventilera sina åsikter. Därefter gjorde kommunen ett yttrande där man argumenterade för att ledningen borde dras norr om Skellefteälven.
Kommunalrådet Lennart Gustavsson trivs bra på vedbacken och tillbringar gärna några timmar där när han är ledig.
I vilken mån det har påverkat Vattenfalls val att förorda just det alternativet låter Lennart Gustavsson vara osagt:
– Men det är väl ett ganska bra sätt att visa hur ett samspel mellan en lokalbefolkning och en kommunal organisation kan fungera när man faktiskt tar kontakt och lyssnar.
Många olika näringar
Det här är långt ifrån första gången som han stött på frågor om motstående intressen. Som mångårig ordförande i föreningen Georange var det bland det viktigaste han hade att hantera.
Lennart Gustavsson konstaterar att det är många näringar och intressen som konkurrerar om marken kring Malå.
Lennart Gustavssons största lärdom därifrån är vikten av dialog.
– Jag behöver inte hålla med dig, jag kan tycka att du har fel. Men jag lär känna din verklighet när vi får prata med varandra.
Han konstaterar att det i Malå – trots att det är glest befolkat – finns mängder av näringar som gör anspråk på mark och ställs mot varandra: gruvnäring, skogsbruk, jordbruk, vindkraft, vattenkraft, turistnäring och biltestverksamhet.
Jag behöver inte hålla med dig, jag kan tycka att du har fel. Men jag lär känna din verklighet när vi får prata med varandra.
Sist men inte minst finns det en sameby som har att samråda och leva tillsammans med alla andra näringar.
Kommunalrådet engagerade sig i den planerade kraftledningen norr om Adak när de boende hörde av sig.
Därför tycker kommunalrådet att Malå skulle vara en ypperlig plats att forska på och försöka hitta nya vägar att lösa den här typen av konflikter.
Kolonialism
Han skulle gärna se att till exempel SGU, Naturvårdsverket och Sametinget fick ett uppdrag från staten att utveckla metoder för att hantera sådana här frågor.
– Jag tror att det behövs och kommer att göra det ännu mer i framtiden.
Vad han också vill se mer av är en ökad förståelse mellan stad och land och nord och syd. Känslan av att den här delen av landet har utsatts för kolonialpolitik har alltid funnits och finns fortfarande. Och det blir ohållbart i längden.
En lösning kan enligt Lennart Gustavsson vara att snegla på hur man gör i Norge. För där verkar landsbygden må ganska bra.
Men framförallt måste det finnas en förståelse för att Sverige ser väldigt olika ut.
– Det finns en massa regelverk som kanske är bra för staden men som slår helt fel här.