Kraftverksbygge fixar flaskhals i Skellefteälven

I Rengårds kraftstation investerar Skellefteå Kraft 906 miljoner kronor för att fördubbla kapaciteten. Den här veckan provkörs för första gången den renoverade turbinen som stått stilla sedan i maj förra året och 2024 ska ytterligare en turbin tas i drift.

Oscar Jutterström, NCC, Jenny Rydström, Skellefteå Kraft och  Christina Svensson, Skellefteå Kraft.

Oscar Jutterström, NCC, Jenny Rydström, Skellefteå Kraft och Christina Svensson, Skellefteå Kraft.

Foto: Lars Westerlund

Rengård2022-04-19 15:00

När Norran kommer på besök råder febril aktivitet på bygget som är ett av de större nya vattenkraftprojekten i Sverige under de senaste 25 åren. Totalt arbetar här just nu cirka 75 personer med att förverkliga projektet. Spänningen är stor inför att de första testerna med den renoverade turbinen ska göras.

– Vi ska nu påbörja våta prover, vilket innebär att vi testkör vatten genom turbinen. Om en månad räknar vi med att den ska vara i full drift, berättar Christina Svensson, Skellefteå Krafts projektledare för investeringen i Rengårds kraftstation.

undefined
Bygget i Rengård som är ett av de större nya vattenkraftprojekten i Sverige under de senaste 25 åren.

Den befintliga turbinen togs i drift 1970 och har haft en effekt på 35 MW.

– Nu fördubblas effekten till 70 MW. Idag är Rengård en av våra minsta  kraftstationer i Skellefteälven och en flaskhals i systemet. Istället blir det den största, säger Daniel Norberg, anläggningsstrateg vid Skellefteå Kraft.

Den största vinningen av den planerade effektökningen i Rengård är att den gör vattenkraften mer flexibel och på så sätt ökar möjligheten att stabilisera elsystemet när till exempel kärnkraften minskar och andelen sol- och vindkraft, som är väderberoende, ökar.

undefined
Manfred Persson och Klas-Göran Olofsson, NCC, på väg ner till gjutningen.

Den här planerade förändringen gör att en större volym vatten kan passera stationens aggregat men innebär inte någon skillnad i vattennivåer. 

– Tidigare har det handlat om ett vattenflöde från 235 kubikmeter per sekund och nu kan det ökas till 390 kubikmeter när det nya aggregatet är på plats, berättar Daniel.

Den tyngsta delen i projektet handlar om bygget och installationerna i den nya stationsbyggnaden som uppförs i tre plan intill den befintliga stationen. Det blir en gemensam överbyggnad för de två aggregaten. För att få plats med den nya turbinen och generatorn har man fått spränga sig 24 meter ner i berget. 

undefined
Den befintliga turbinen togs i drift 1970 och har haft en effekt på 35 MW. Nu fördubblas effekten till 70 MW

– Det handlade om att ta ut 10 000 kubikmeter bergmassor. Vi fick spränga mycket försiktigt för att vibrationerna inte skulle skada den befintliga turbinen och vi har lagt mycket krut på bergförstärkning så att vattenmassorna kan hållas tillbaka, säger Åke Lindgren, Skellefteå Krafts delprojektledare för bygg, betong och markfrågor för nya aggregatet.

Redan när stationen byggdes gjordes förberedelsen för ytterligare en turbin, vilken man nu haft stor nytta av. 

– Tiden var mogen för detta med tanke på den enorma ökningen av efterfrågan på el. Prognoserna pekar mot en fördubbling av elanvändningen i Sverige fram till 2050, konstaterar Daniel Norberg.

undefined
Daniel Norberg och Christina Svensson, Skellefteå Kraft.

Han berättar att investeringen i Rengård är första steget i en rad satsningar på Skellefteå Krafts stationer i Skellefteälven. 

– Potentialen här är ytterligare 337 MW vilket är lika stort som Umeås totala effektbehov. Vad som står närmast på tur efter Rengård är bland annat att öka kapaciteten i våra kraftstationer i Selsfors och Finnfors, berättar Daniel.

För att minimera vattenläckage och trygga arbetet som sker under vattennivå inleddes projektet med en ridåinjektering mot Skellefteälven. Och nu genomförs betongarbeten för kraftstationen.

undefined
Här byggs den nya delen av Rengårds kraftstation.

– Här använder vi oss av konceptbetong, som erbjuder tekniska fördelar och dessutom har en mindre miljöpåverkan jämfört med traditionell betong. Den aktuella lösningen har vi tagit fram i nära samarbete med Byggbetong John Dahlgren i Skellefteå. Här har det bland annat handlat om att hitta rätt inblandning av flygaska så att vi kunnat minska andelen cement, berättar Oscar Jutterström, kvalitets,- miljö.- och arbetsmiljöansvarig för NCCs produktion i Rengård.

För att kunna utföra arbetena uppfördes en tillfällig fångdamm för att torrlägga området under byggnationen. 

undefined
Daniel Norberg, och Christina Svensson, Skellefteå Kraft, Oscar Jutterström, NCC samt Åke Lindgren och Jenny Rydström, Skellefteå Kraft

I det här projektet har Skellefteå Kraft valt samarbetsformen partnering med sina upphandlade samarbetspartners NCC, Norconsult, Andritz och VEO. Det går ut på att företagen arbetar tillsammans för projektets bästa i en öppen dialog och transparens. 

– Det ger ett mervärde för alla berörda parter, konstaterar Oscar Jutterström.

Norconsult är projektör och teknisk rådgivare. Detta är det första vattenkraftverket i Sverige som blir projekterat i fullskalig BIM som är en virtuell modell av verkligheten. 

undefined
Oscar Jutterström, kvalitets,- miljö.- och arbetsmiljöansvarig för NCCs produktion i Rengård.

– Detta innebär att alla får en gemensam bild av anläggningen vilket minimerar felaktigheter i projekterings- och produktionsfasen, avslutar Christina Svensson.

Rengårds kraftstation

Utbyggnaden av Kusforsen i Skellefteälven hade varit aktuell ända sedan 1955 då Skellefteå Stads Kraftverk lämnade in en förhandsanmälan som visade hur man planerat utnyttja fallhöjderna i Rengårdsforsen, Kusforsen, Bredseleforsen och Grånaforsen. I juli 1968 inleddes byggnadsarbetena för kraftstationen i Rengård. Arbetet gick helt enligt planerna och i oktober 1970 togs aggregatet ”Nisse” i drift.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!