Beth och Anders Fahlgren driver familjeföretaget Djurvilan i Ragvaldsträsk. Här tillsammans med deras hund, charmören Helge, som just fyllt 6 månader.
Inbäddad i grönska och i en inramning av hässjevirke, ligger Djurvilan, en plats där många valt att låta sina sällskapsdjur få en sista vila. Vivi-Anne Ågren är med sina barnbarn Eleanor och Nova Ågren Vikström, för att besöka sina husdjur.
– Flickornas hund Tequila blev sjuk och dog i höstas. Tillsammans med mig, morfar, deras pappa och farmor, så var de med då hon begravdes. Sedan dess så är vi ganska ofta här på Djurvilan för att pyssla om gravarna. Jag har också tre katter, Dimas, Gustav och Mysan som ligger här, säger Vivi-Anne och fortsätter.
– Jag tror att det var viktigt att barnen fick ta ett sista farväl. De har varit så ledsna men nu förstår de att Tequila sover och att hon aldrig kommer att vakna upp igen. Det är viktigt att de får tid att sörja, säger Vivi-Anne innan hon och tjejerna går i väg för att besöka sina fyrfota vänner.
Sedan 2006 har Anders och Beth Fahlgren drivit familjeföretaget Djurvilan i Ragvaldsträsk, som är Västerbottens första begravningsplats för sällskapsdjur. Sedan dess har åtskilliga husdjur som hundar, katter, hamstrar, kaniner och andra sorters djur begravits på platsen.
– Vi hämtar djur från fyra olika veterinärstationer runt om i Skellefteå. Det händer också att vi hämtar djur hemma hos folk eller att de tar kontakt med oss och kommer hit med djuret. Vi åker även ut om något djur har avlidit i en olycka.
Anders berättar att den som vill får vara med på begravningen men att många väljer att lämna över det till Anders för att komma och besöka graven senare.
– Det finns olika gravplatser. För de som valt att kremera sitt djur finns en asklund där de kan välja om askan ska spridas eller gravsättas. Det finns djurfamiljegrav och enskilda gravplatser där det finns plats för minnessten, blomlåda och andra dekorationer.
Det går också att beställa minnesstenar med namnet på djuret, djurporträtt eller andra vackra motiv som Beth målar och dekorerar.
– Det har kommit beställningar från hela landet och även från Norge. Det känns bra att göra något som djurägarna tycker är värdefullt, säger hon med ett leende.
Anders berättar att många som har förlorat sitt husdjur hör av sig för att prata och berätta minnen.
– Det kan vara känslosamma samtal och många är ledsna. Då försöker jag alltid att ta mig tid att lyssna. Det är ju människor i sorg som har förlorat sin trogna vän.
