2019 blir sista året för Jörnköket. Närmast i bakgrunden med högar av pannkakor är Kerstin Åhman.
David Vine kör kantiner med färdigskuren pannkaka. Vagnen är märkt "29". Det betyder att den i morgon bitti ska köras till Norrhammarskolan.
Andrea Seidel har slevat upp en vegetarisk och laktosfri rätt i kantiner. Det är broccoli- och potatisgratäng.
Byttor för specialmat märks upp flera dagar i förväg. Vissa är så specifika att de är märkta med elevens namn.
David Vine packar pannkaka.
Kerstin Åhman sköter "Lukas" som är en specialbyggd maskin. Den skär pannkakan i lämpliga portionsbitar.
Att det kommunala storköket ska läggas ner har de vetat i flera år. Men inte när. Därför har det varit en oviss och orolig tid.
– Nu önskar vi att det så snart som möjligt kan sättas ett datum, så man vet vad man ska förhålla sig till, säger Birgitta Lindqvist.
– Det är först när man vet riktigt säkert, som man kan börja planera sitt liv, säger David Vine.
Jörnköket: Nya köken i skolorna drev fram nedläggningenVill sälja Jörnsköket till privat företagareMen tills vidare är det verksamhet som vanligt. Vid Norrans besök görs 1,7 ton pannkaka, som dagen efter ska ätas av 4 500 elever runt om i kommunen.
– Pannkakan är populär och skolorna brukar beställa mycket, det är roligt, säger David.
När Jörnköket var som störst gjordes 10 500 portioner per dag. Sedan började nedgången i takt med att kommunen hade byggt nya tillagningskök. Förändringarna inleddes för fyra år sedan.
De har försvunnit
Först försvann Lövångerskolan. Därefter Anderstorpsgymnasiet, Baldergymnasiet, Bureskolan, Mobacken- och Brännanskolan.
Därefter övergick Bergsbyskolan, Morö Backe, Tuböle- och Sörböleskolan och nu senast Stackgrönnanskolan till egen mat.
Mera är också på gång. Nu under våren försvinner leveranserna till Hjoggböleskolan, Ersmarksskolan, Drängsmarksskolan och Norrhammar.
Då är antalet portioner nere i 3 600 per dag, och det är därför måltidsavdelningen beslutat om nedläggningen.
– Då är det inte ekonomiskt försvarbart att fortsätta. Främst är det transporten som kostar. Vi ska nu utreda hur vi ska göra med de kvarvarande leveranserna, de ska göras i något av våra kök i Skellefteå, säger måltidschef Peter Lundmark.
Har tjänsten kvar
Hur går det då med personalen? I nuläget är sju kockar och en lönebidragsanställd kvar. Som mest fanns 25 anställda
– Många har gått i pension, och några har bytt tjänstgöringsort, säger Kerstin Åhman.
De som är kvar bor i eller omkring Jörn. De har hållit sig kvar så länge som möjligt just för närheten, samt för att man inte vill att tjänsten ska omvandlas till något sämre.
Nu blir alltså frågan vart man söker sig.
– Det måste vi förstås ta tag i, men först vill vi ha tydliga besked om vilka möjligheter som finns, säger flera.
Birgitta Lindqvist är specialiserad kokerska för dietmat och vill helst fortsätta med det. Men ute i skolköken måste man vara generalist.
Hur ska exempelvis Bolidens och Jörns skolor få sin mat i framtiden? De har mottagningskök men om Bolidenskolan omvandlas för att laga mat till de två skolorna blir det hyfsat avstånd.
Jörn har ett kök för äldreomsorgen och även där kan det finnas möjligheter, även om helgjobb är en hake.
1,5 timmars bilkörning per dag till och från Skellefteå (eller ännu längre) ska alltså vägas mot annat. Om personalen väljer pendling så kommer de att ha jobb. Anställningen gäller Skellefteå kommun, och det finns ingen övertalighet totalt sett.
Förlust för Jörn
Utöver det egna jobbet är personalen också bekymrad för Jörns räkning.
– Det är tråkigt att allt ska till stan, de små orterna är ju beroende av sina arbetstillfällen, säger Elisabet Strandberg.
Kerstin Åhman har jobbat i Jörnköket i 13 år. Hon tycker det är sorgligt att Jörn ska förlora ännu en arbetsplats.
Kerstin Åhman är kritisk till att omvandlingen gjorts i små steg utan att politikerna fått ta ett formellt beslut då man har alla kostnader på bordet.
– Det pratas om ekonomi, men jag tror att de billigaste portionerna görs av oss, även om du lägger på transporterna.
Fabrik för färdigmat?
Kerstin säger att hon funderat en del på vad som kan göras med byggnaden.
– Köket är fullt funktionellt och har stor potential. Kanske kan man locka något företag som vill göra färdigmat så att jobb kan bli kvar på orten.
– Detta är något för kommunen att ta tag i, de blir ju stående med en byggnad som inte används annars.
David Vine påpekar att köket har stor kapacitet.
– Det klarar 21 000 portioner per dygn, alltså dubbelt så mycket som under vår storhetstid, säger han.