I september startar försöket med papperspåsar i två villaområden. Ett finns på Morön och ett på Morö backe. Försöket ska pågå i sex månader.
– Orsaken är att majspåsarna innehåller mer plast än vi från början trodde, säger Sara Keisu, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
Det har visat sig att majspåsarna inte bryts ner helt och hållet i rötningen i biogasanläggningen. Det är därför oklart hur plastpartiklarna påverkar miljön.
Vattentätt
Den papperspåse som ska användas görs av fibrer som huvudsakligen kommer från svensk skog. Papperet görs i Kramfors och påsarna i Stockholm.
– Vi fick en demonstration av påsen vid en konferens som Avfall Sverige ordnade. Påsen är gjord av ett vattenavvisande papper. De hällde vatten i den, och den blev som en ballong. Så korrekt hanterade ska de inte behöva läcka, säger Sara Keisu.
Hon tillägger att papperspåsar är vanligt förekommande i kommunerna. 130 kommuner använder papperspåse medan 16 kommuner har majspåse för matavfall.
De majspåsar som används i Skellefteå tillverkas i Estland och råvarorna kommer från Italien.
Samma pris
Påsarna kostar ungefär lika mycket, så bytet innebär ingen fördyring i sig.
– Däremot måste vi se vad själva omställningen kostar, säger Agneta Lantto Forsgren, verksamhetschef för avfall i Skellefteå kommun.
– I utvärderingen ska vi ta in både miljö- och prisfrågan. Vi ska också se hur det praktiskt fungerar med papperspåsen när det gäller transporterna och hur det fungerar i biogasanläggningen, säger hon.