Joachim Höggren, ordförande Nils Holgersson-gruppen som arbetar med att granska och jämföra kostnader för vatten, avlopp, avfall, elnätsavgifter och fjärrvärme i hela Sverige.
Elnätsavgiften är en den avgift som elnätsföretaget tar ut för att transporta el samt för att drift, underhåll och utveckling av elnätet. Under de senaste tio åren har elnätspriset i Sverige ökat med i snitt dryga 45 procent.
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt fem procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent.
Nils Holgersson-gruppen arbetar med att granska och jämföra kostnader för bland annat elnät i hela Sverige.
– Den senaste höjningen är nog tyvärr bara början på en tråkig trend, säger Joachim Höggren, ordförande Nils Holgersson-gruppen, och hänvisar till Energimarknadsinspektionens höjda intäktsramar om 100 miljarder kronor.
Intäktsramen anger hur stora intäkter företagen högst får ha under en fyraårsperiod.
– De 100 miljarderna ger elnätsbolagen utrymme att öka sina intäkter med cirka 40 procent fram till 2027.
I undersökningen har den årliga elnätsavgiften beräknats för en typlägenhet baserad på en genomsnittlig årsförbrukning och av det framgår stora skillnader på elnätsavgifterna mellan kommunerna.
I Norrbotten är Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn och Överkalix dyrast med 3 690 kronor per lägenhet och år följt av Övertorneå, Boden och Piteå med 3 280, 3 166 och 2 791 kronor.
På sjätte plats i landet hamnar Luleå med en årskostnad på 2 282 kronor.
Det innebär att elnätsavgiften är 62 procent högre i de dyraste kommunerna jämfört med i Luleå.
Under de senaste tio åren har elnätsavgiften i landet ökat med i snitt dryga 45 procent. (Arkivbild)
Som kund blir man tilldelad det elnätsföretag som äger elnätet där du bor vilket innebär att det inte går att byta elnätsleverantör om det skulle uppstå missnöje med tjänsten eller priset.
– Det är svårt att både se och förstå varför det är så stora skillnader när orsakerna till dem inte framgår tillräckligt tydligt, om man gjort dyra investeringar och så vidare. Det är just det vi vill lyfta. Vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger Joachim Höggren.
Nils Holgersson-gruppen representerar bostadsorganisationer i Sverige och bakom gruppen ligger HSB Riksförbund, Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.