"Det som driver mig i fisket är jakten på storfisken", säger Bjarne Lindberg som kommit till final en gång i Swedish pike open.
Under sommarhalvåret tävlar Piteåbon Bjarne Lindberg bland annat i Sommargäddan, en lagtävling, och Swedish pike open, en individuell tävling i gäddfiske.
– Jag har en tävlingsådra. Det som driver mig i fisket är jakten på storfisken. Att läsa ett vatten och klura ut var de stora gäddorna är, säger sportfiskaren med personbästa för gädda på 122 centimeter och 11,1 kilo.
– Gäddan är en topp-predator. Det finns inga sötvattensfiskar som är större i Sverige, bortsett från någon enstaka lax i älven. Men de kan vara riktigt svåra ibland. Vissa dagar är de på hugget, om man säger så, och andra dagar finns de inte.
Intresset har funnits sedan barnsben. Det var hans pappa som lärde honom att fiska.
– Han var framför allt jägare. Jag tog inte över jakten, men fiskeintresset. Det blev lite mindre fiske när jag var runt 18 år, då fanns det så mycket annat intressant. Men sedan hittade jag tillbaka igen, säger han och berättar att han fiskat mycket under de 25 år som gått sedan dess.
– Men de senaste fem åren har det varit sjukligt. När isen släppte tältade jag fem helger i rad.
Bjarne Lindberg är i färd med att sjösätta sin aluminiumbåt vid Svensbyfjärden för en kortare tur. Han har hämtat sin sexåriga son Clint från förskolan. Frun och dottern delar inte fiskeintresset, men Clint ville följa med pappa på fisketurer redan som treåring. Ibland byts fredagsmyset ut mot fiskeäventyr.
– Vi brukar fara i väg en fredag och vara borta till söndag. Det är vår grej. Att vara ute och fiska är det bästa jag vet. Det är väldigt roligt att Clint vill följa med. Far jag själv så blir han lite sur.
På våren fiskar far och son mycket i hemtrakterna vid Piteälven. Under sommaren bär det ofta i väg till inlandet.
– Det som gör fisket så speciellt är upplevelsen att vara ute i naturen. Att tälta någonstans. Att vara fri. Man är helt för sig själv. Det finns inga måsten, säger Bjarne Lindberg och kliver i båten tillsammans med sonen.
"Vi brukar fara iväg en fredag och vara borta till söndag. Det är vår grej", säger Bjarne Lindberg om fiskeäventyren med sonen.
De beger sig iväg ut på eftermiddagsturen på Svensbyfjärden. Ett ekolod känner av strukturerna på botten.
– Gäddan ligger i strukturer. Det kan var gräs, sten eller liknande. Den vill ha en plats där den inte syns så bra, säger Bjarne Lindberg, men tillägger att ekolod inte är ett måste.
– Den största gäddan jag fångade i år var med en kompis, utan ekolod. Det var en gammal plastbåt med en liten, gammal motor som vi använde.
Motorn stängs av och den frontmonterade elmotorn som är kopplad till gps driver båten till den utvalda punkten. Elmotorn håller båten på plats, ingen ankring behövs.
Vågorna på vattenytan hinner knappt ebba ut innan de får napp. Men gäddan släpps genast tillbaka.
– Vi använder oss nästan alltid av metoden catch and release och kör hullingfritt på krokarna. Om man vill släppa tillbaka fisken så är det lätt att skada fiskens gälar med hulling. Hanteringen av fisken ska vara så minimal som möjligt.
Bjarne Lindberg, som är medlem i Sportfiskarna, har märkt av ett ökat intresse för fiske bland Piteåborna.
– Sportfisket har ökat lavinartat de senaste åren, men under coronapandemin har det exploderat. Sociala medier har också gjort sitt. Jag tycker att den som är intresserad ska bli medlem i Sportfiskarna. De håller på mycket med fiskevård, restaurerar älvar och är inblandade i gäddfabriker, säger han.