Niklas Jonsson trivs i skog och mark och tränar ofta och gärna utomhus. En av hans löprundor går över Pitholmsheden och förbi BDX. Och det var där, på en kärrväg mellan BDX och södra Pitholm, som han plötsligt fick en känsla av att inte vara ensam i skogen.
– Jag kände att det var någon annan där och plötsligt knäcktes en gren. Jag tittade upp och såg en stor lurvig sak som satte iväg åt motsatt håll, säger Niklas som ökade på stegen efter björnmötet.
Han säger att han länge önskat få se en björn i naturen och var säker på att någon gång få göra det.
– Jag kände mig inte kaxig och önskade att jag hade haft mer kraft i benen, säger Niklas som trots lite björnfrossa avverkade den snabbaste kilometern på länge.
Mötet med björnen, om än det blev kort, blev ett fint minne och på tisdagen var han tillbaka på samma löprunda.
– Jag är inte rädd och vill inte att nån annan heller ska känna sig rädd för att vara ute i skogen. Det ska mycket till för att en björn ska gå till anfall. I det här fallet sprang björnen fort åt andra hållet. Jag såg den brunsvarta ryggen försvinna i undervegetationen. Den var riktigt stor.
Efter mötet ringde Niklas upp en av hästägarna i området för att berätta att en björn befann sig bara ett par hundra meter från en av hästhagarna.
– Han jag pratade med var inte förvånad. Han och andra jag känner har sett i björn i området flera gånger i sommar.