Som bevisning till Luleå tingsrätt har Pite havsbad lämnat in ett stort antal bilder på skador som enligt företaget uppstått när hotellanläggningen användes som asylboende. En del skador är även från Cape East och Nordkalotten.
Det var i februari förra året som Pite havsbad AB krävde den statliga myndigheten på 38,3 miljoner kronor för skador som uppkommit på rummen när hotellanläggningen hyrdes ut till Migrationsverket.
"Skadorna är att betrakta som onormalt slitage och har uppstått genom de asylsökandes vållande och/eller vårdslöshet eller försummelse", skriver Pite havsbad i stämningsansökan.
Ersättningskravet sänktes några månader senare till 32,9 miljoner kronor och därefter till 28,2 miljoner kronor men Migrationsverket avfärdar i sin tur att betala något av det. Myndigheten menar att Havsbadet inte har visat vilket slitage som orsakats under Migrationsverkets hyresperiod från september till maj.
Migrationsverket ifrågasätter även hur Pite havsbad kan kräva ersättning för skador på Cape East och Nordkalotten dit asylsökande bussades under sommaren för att Havsbadet skulle kunna fortsätta sin hotellverksamhet.
"Inte heller avseende dessa lokaler har Pite havsbad AB lyckats visa vilken faktisk skada som Migrationsverket orsakat."
Pite havsbad hyrde ut anläggningen till Migrationsverket mellan 1 februari 2016 och 31 januari 2020. Enligt Migrationsverket lämnade de sista asylsökande sommaren 2019.
Att ett asylboende medför slitage menar Migrationsverkets ombud är normalt.
"Tillfälligt asylboende kan vara mer påfrestande för lokalerna än vanlig hotellverksamhet, till exempel eftersom asylsökande inte kan förväntas ligga på stranden halva dagen utan befinner sig i lokalerna större delen av dygnet."
Juristerna skriver i hårda ordalag att Pite havsbad har försökt att sko sig på Migrationsverkets bekostnad och att ersättningen de kräver inte är rimlig.
"Vad var och en måste förstå är att anläggningen rimligen måste vara i ”sämre” skick än år 2016. För besväret har Pite havsbad AB erhållit 300 000 000 kr i hyra."
Migrationsverket bestrider att anläggningen varit i gott skick och använder Havsbadets eget bevismaterial som grund.
"I samma bildbevisning är en så kallad "tjock-tv" som var omodern redan på 00-talet avbildad. Resten av inredningen i "sviterna" ser ut att vara från samma tid."
De ifrågasätter även hur Pite havsbad kan hävda att de ville hjälpa Migrationsverket under den extraordinära flyktingströmmen.
"Uthyrningen till Migrationsverket har för Pite Havsbad AB sannolikt aldrig varit fråga om annat än en rent ekonomisk betingad affärsverksamhet. Vad avser Pite Havsbad AB så var Tobias Lindfors mål att göra Pite Havsbad till det största hotellet i norra Sverige och möjligheten att hyra ut delar till Migrationsverket gjorde det möjligt för honom att tillsammans med andra förvärva hotellet."
Pite havsbad menar att Migrationsverket är skyldig att ersätta skadorna. Som bevisning bifogar de urklipp ur hyresavtalet.
Pite havsbad vidhåller att Migrationsverket har brustit i sin vård- och omsorgsplikt genom de omfattande skadorna som uppstått. Påståendet om att skadorna skulle ha orsakats av andra gäster tillbakavisas.
Under onsdagen, den 19 april, möttes parterna i en muntlig förberedelse i Luleå tingsrätt. Havsbadets vd Kristofer Lundström kommenterar via mejl.
– Vi har ett avtal som säger att Migrationsverket ska återställa anläggningen. Nu är det över tre år sedan. Trots detta har de fortfarande inte betalat och inte heller velat diskutera frågan. Enda sättet för oss att komma vidare var att inleda en process mot dem.
"Vi har tagit kostnader för att renovera och återställa anläggningen trots att vi ej fått någon ersättning på återställning från Migrationsverket som vi har rätt till enligt avtal", skriver Havsbadets vd Kristofer Lundström. (Arkivbild)
Migrationsverket vill inte kommentera tvisten.
– Under pågående rättslig förhandling vill vi inte uttala oss om framförda ersättningskrav eller ha synpunkter på enskilda företags agerande, säger Frederik Abbemo, presskommunikatör