Soptunnornas ytterhölje görs av återvunnen plast i en fabrik i Tyskland. Insatsbehållarna görs av PWS i Perstorp, Skåne, även de av återvunnet material.
Detta körs var för sig på lastbilar till den kommun som köpt tunnorna. Körningen görs så resurssnålt som möjligt, och då är behållare travade i varandra. Därför måste monteringen göras på plats, och normalt görs arbetet i den kommun som köpt soptunnorna.
Men så blev det inte i Skellefteå, och företagets projektledare Anders Blåhed förklarar varför:
– Vi sökte en stor lokal men hittade ingen som var ledig i Skellefteå kommun. Det fanns också en oro att vi inte skulle hitta nog mycket personal för monteringen eftersom upphandlingen gjordes innan Northvolt hade börjat dra ner på personal.
Istället hittades en nedlagd fabrik i Öjebyn, Piteå, där monteringen nu görs.
– Vi har 4 000 kvadratmeter inomhus och en stor yta utomhus. Egentligen hade vi önskat ännu större, men det gick inte hitta.
Monteringen av tunnor började för några veckor sedan och de färdiga står nu utomhus i långa rader i väntan på att köras till Skellefteå.
Monteringen görs av 15 personer anställda av ett bemanningsföretag. Ytterligare tio ska in när ruljansen är som störst.
Personalen sätter insatserna i tunnorna på det rätta viset, samt sätter fast klisterlappar så att folk ska se vad som ska läggas i facken. Tunnorna får också en siffra, 2 eller 4, som markerar om de ska tömmas var annan eller var fjärde vecka.
Än så länge är det ganska trångt i lokalen eftersom alla 37 000 yttertunnorna redan har anlänt från Tyskland. Allt eftersom de långa raderna försvinner ökar svängrummet.
Anders Blåhed berättar att PWS har gjort många affärer i Sverige som följd av de nya reglerna om fastighetsnära insamling. I år ska de leverera tunnor till 18 kommuner och nästa år väntar minst 35 kommuner.
– Vi är ett företag med gamla anor och har gjort soptunnor sedan 1984 när tunnor började användas istället för papperssäckar.
Arbetet i Öjebyn kommer att pågå i maximalt fyra månader. Som Norran tidigare berättat ska tunnorna köras ut till abonnenterna med cirka 300 per dag.
– Vi kommer att kunna montera upp till 800 tunnor per dag, men måste anpassa oss till hur många som kan stå ute på gården och lagras, säger Anders Blåhed.
Det ska göras 37 000 färdiga tunnor, varav 36 000 ska köras ut till de 18 000 hushållen, och resten ska sparas för nytillkomna abonnenter eller som ersättning när någon går sönder.
Kommunens avfallschef Agneta Lantto-Forsgren var med på studiebesöket. Hon säger att det är klart vanligast bland landets kommuner att välja fyrfackskärl:
– 139 kommuner har eller ska införa den metoden.
Andra lösningar är kärl med två fack per styck som cirka 60 kommuner valt, och singelkärl som 20 kommuner valt.
Optisk sortering, när man lägger avfallet i påsar av olika färg och allt i samma tunna, har valts av cirka 20 kommuner.
– Vi hoppas nu att sorteringen ska bli bättre än den varit tidigare. I andra kommuner som infört fastighetsnära insamling har andelen restavfall minskat med 60 procent. Det blir lättare att göra rätt när man slipper åka till återvinningsstationen, säger Sara Keisu-Lundh (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.