Skellefteås soptunnor monteras i Piteå

Skellefteås nya soptunnor har anlänt till Norrland. 
37 000 stycken står i en gigantisk industribyggnad för att göras redo att användas. 
Vi har tittat på arbetet – som görs i Piteå!

Anders Blåhed, projektledare på PWS, förklarar hur de nya sopkärlen monteras ihop.

Foto: Johanna Sandgren

Piteå2025-03-06 17:20

Soptunnornas ytterhölje görs av återvunnen plast i en fabrik i Tyskland. Insatsbehållarna görs av PWS i Perstorp, Skåne, även de av återvunnet material.

Detta körs var för sig på lastbilar till den kommun som köpt tunnorna. Körningen görs så resurssnålt som möjligt, och då är behållare travade i varandra. Därför måste monteringen göras på plats, och normalt görs arbetet i den kommun som köpt soptunnorna.

Men så blev det inte i Skellefteå, och företagets projektledare Anders Blåhed förklarar varför: 

– Vi sökte en stor lokal men hittade ingen som var ledig i Skellefteå kommun. Det fanns också en oro att vi inte skulle hitta nog mycket personal för monteringen eftersom upphandlingen gjordes innan Northvolt hade börjat dra ner på personal.

undefined
I en nedlagd snickerifabrik ska 37 000 nya soptunnor moneras. Arbetet började för två veckor sedan och pågår under hela våren.

Istället hittades en nedlagd fabrik i Öjebyn, Piteå, där monteringen nu görs.

– Vi har 4 000 kvadratmeter inomhus och en stor yta utomhus. Egentligen hade vi önskat ännu större, men det gick inte hitta.

Monteringen av tunnor började för några veckor sedan och de färdiga står nu utomhus i långa rader i väntan på att köras till Skellefteå.

undefined
Här plockas en ny omgång med innerfack fram. De har tillverkats i Skåne. Staplarna är tunga och därför bärs hjälm i det arbetet.

Monteringen görs av 15 personer anställda av ett bemanningsföretag. Ytterligare tio ska in när ruljansen är som störst.

Personalen sätter insatserna i tunnorna på det rätta viset, samt sätter fast klisterlappar så att folk ska se vad som ska läggas i facken. Tunnorna får också en siffra, 2 eller 4, som markerar om de ska tömmas var annan eller var fjärde vecka.

Än så länge är det ganska trångt i lokalen eftersom alla 37 000 yttertunnorna redan har anlänt från Tyskland. Allt eftersom de långa raderna försvinner ökar svängrummet.

undefined
Det står långa rader med yttertunnor i lokalen, de kommer från en fabrik i Tyskland och rymmer 370 liter per styck.

Anders Blåhed berättar att PWS har gjort många affärer i Sverige som följd av de nya reglerna om fastighetsnära insamling. I år ska de leverera tunnor till 18 kommuner och nästa år väntar minst 35 kommuner. 

– Vi är ett företag med gamla anor och har gjort soptunnor sedan 1984 när tunnor började användas istället för papperssäckar.

Arbetet i Öjebyn kommer att pågå i maximalt fyra månader. Som Norran tidigare berättat ska tunnorna köras ut till abonnenterna med cirka 300 per dag. 

– Vi kommer att kunna montera upp till 800 tunnor per dag, men måste anpassa oss till hur många som kan stå ute på gården och lagras, säger Anders Blåhed. 

Det ska göras 37 000 färdiga tunnor, varav 36 000 ska köras ut till de 18 000 hushållen, och resten ska sparas för nytillkomna abonnenter eller som ersättning när någon går sönder. 

undefined
Här är färdiga tunnor längst ner i flödet, de väntar på att köras ut och förvaras på gården.

Kommunens avfallschef Agneta Lantto-Forsgren var med på studiebesöket. Hon säger att det är klart vanligast bland landets kommuner att välja fyrfackskärl:

– 139 kommuner har eller ska införa den metoden.

Andra lösningar är kärl med två fack per styck som cirka 60 kommuner valt, och singelkärl som 20 kommuner valt.

Optisk sortering, när man lägger avfallet i påsar av olika färg och allt i samma tunna, har valts av cirka 20 kommuner. 

– Vi hoppas nu att sorteringen ska bli bättre än den varit tidigare. I andra kommuner som infört fastighetsnära insamling har andelen restavfall minskat med 60 procent. Det blir lättare att göra rätt när man slipper åka till återvinningsstationen, säger Sara Keisu-Lundh (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. 

undefined
Förrådet utomhus växer i väntan på vecka 12, när utkörningen ska börja.
De åtta facken

Så mycket rymmer de olika facken:

Kärl 2, som ska tömmas var 14:e dag: Pappersförpackningar 177 liter, matavfall 118 liter, tidningar 45 liter, färgat glas 30 liter. 

Kärl 4, som ska tömmas var fjärde vecka: Restavfall 155 liter, plastförpackningar 140 liter, ofärgat glas 45 liter, metallförpackningar 30 liter.

Under resans gång har kommunen ändrat sig när det gäller kärl 4. Restavfallet ska få det största facket, tidigare var det tänkt för plast.

Fördelningen är beräknad för ett hushåll med fyra personer. Man har använt sig av statistik från kommuner som redan har infört fyrfackskärl.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!