Den 39-åriga mannen dömdes i november 2023 till tio månaders fängelse för två fall av grovt brott mot knivlagen. I juni 2024 dömdes han till ytterligare tre månaders fängelse för misshandel och narkotikabrott.
Samtliga tre personer som är misstänkta för att ha utfört dubbelmordet i Piteå har en historia av drogmissbruk och våld.
Samtidigt visar Piteå-tidningens kartläggning att en av dem nyligen fått jobb. 39-åringen som greps på Arlanda hade i december förra året skrivit på ett anställningsavtal som vårdbiträde för bemanningsenheten på socialtjänsten.
"Arbetsuppgifterna består av att ge stöd, social service och omvårdnad till den funktionsnedsatte i den dagliga livssituationen", står det i anställningsavtalet från den 11 december 2024.
Före anställningen som vikarie hade han avtjänat ett fängelsestraff efter att ha dömts till totalt 13 månaders fängelse för två fall av grovt brott mot knivlagen, misshandel och narkotikabrott. Av frivårdens personutredning framgår att han skött sig bra under sitt straff.
39-åringen har vikarierat som personlig assistent under december och januari. Hans sista arbetspass var onsdagen den 29 januari. Måndagen den 3 februari, tre dagar efter männen hittades mördade, dök han aldrig upp på jobbet.
"Enhetschefer försöker nå honom, men utan resultat", står det i anteckningar om ogiltig frånvaro hos Piteå kommun.
Tisdagen den 4 februari häktas den 33-årige man som greps under lördagen på sannolika skäl misstänkt för mordet. Samma dag anhålls även 39-åringen i sin frånvaro tillsammans med en 31-årig kvinna. Den tisdagen skriver 39-åringen ett sms till Piteå kommun där han ber om ursäkt för att han inte kom till jobbet och skriver att han är inlagd på sjukhus.
"Jag kommer inte kunna jobba den här veckan åtminstone."
De två männen mördades någon gång mellan klockan 21 på onsdagen den 29 februari och klockan 20 på fredagen den 31 december. 39-åringen jobbade som personlig assistent fram till klockan 15 på onsdagen, men dök aldrig upp på nästa arbetspass under måndagen.
Enhetschefen på Piteå kommun skriver och frågar om det skulle gå att träffas fredagen den 7 februari för att planera nästa veckas arbete. 39-åringen svarar att han inte tror att han kan, men han lovar att höra av sig under fredagen.
"Jag vill såklart också träffas och prata om framtiden så fort som möjligt", skriver 39-åringen i ett sms under tisdagen.
Mannen hör aldrig av sig till Piteå kommun igen. Vid 14-tiden på torsdag anhålls han i Stockholm och transporteras senare upp till häktet i Luleå. Enhetscheferna, som inte känner till frihetsberövandet, försöker under fredagen boka in ett nytt möte på måndagsmorgon.
"Ingen NN (den häktades namn) kom till bokat möte. Avslutas som vikarie inom pers ass idag. Vi har haft kontakt med polisen som ställt frågor om NN", står det i en anteckning från måndagen.
"Jag ber om ursäkt att jag inte har kunnat höra av mig. Jag har varit inlagd på sjukhus", skriver 39-åringen till chefen på Piteå kommun samma dag som han anhålls i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för dubbelmordet.
Enligt Sofia Stenman, chef för socialtjänstens bemanningsenhet, har anställningen följt alla rutiner som gällde vid den tiden. Bland annat intervju och referenstagning.
– Vi har infört en ny rutin vid årsskiftet där vi tar komplett utdrag från belastningsregistret så tyvärr fanns inte denna del med i våra rekryteringar i december. Så vi hade ingen kännedom om hans bakgrund, säger hon.
Hur var hans referenser?
– De var väldigt fina, säger Sofia Stenman.
I dag är det krav på utdrag ur belastningsregistret för de som anställs i förskola och skola. Något liknande krav finns inte för personer som jobbar med vuxna i behov av stöd.
– Vi vill inte anställa personer med den här typen av bakgrund och socialtjänsten antog en egen rutin för brukarnära tjänster just för att undvika sådana här situationer. Vi vill att utsatta personer i våra verksamheter ska känna sig säkra.
I belastningsregisterutdraget för att anställa personer inom skolan syns bara sexualbrott och vissa grövre brott. För de som anställs inom exempelvis vården finns inget krav på utdrag alls. Nu har socialtjänsten i Piteå gått längre än vad lagen kräver och infört krav på ett fullständigt utdrag ur belastningsregistret.
Det finns inget lagstöd för en kommun att kräva utdrag ur polisens belastningsregister för de som jobbar i vården, men frågan har aktualiserats efter flera fall av våldtäkter inom hemtjänsten.
Enligt Sofia Stenman har socialtjänsten infört krav på fullständigt utdrag ur belastningsregistret för att trygga alla brukare inom socialtjänsten oavsett ålder. Därmed går man längre än vad lagen kräver även för arbete med barn där exempelvis brott som misshandel och narkotikabrott inte syns i utdraget.
– Vi har begärt utdrag ur belastningsregistret för de som jobbar inom avdelningen för funktionshindrade där det förekommer barn, men de belastningsregister som finns enligt lag tycker inte vi är tillräckligt täckande då det bara rör brott av grövre karaktär. Vi har haft en dialog med Kommunal och vi har enats om att vi gör det här för att trygga våra brukare, säger hon.