Mari Larssons tre döttrar påminns varje dag om att deras mamma inte längre finns med dem.
I fredags kom beskedet att den man som mördade trebarnsmamman Mari Larsson får sitt livstidsstraff omvandlat till 30 års fängelse. Det innebär att han kommer att släppas fri om drygt två år då han avtjänat två tredjedelar av straffet.
Mari Larssons döttrar fick beskedet när en reporter ringde upp för att berätta om publiceringen – någon förvarning från varken åklagarmyndigheten eller tingsrätten har de inte fått.
– Det är fruktansvärt att vi inte får någon information. Varje gång han har ansökt om tidsbegränsat straff har vi fått veta det av någon reporter eller så har vi fått läsa det i tidningen, säger Linnea Larsson, 32 år.
Hon var 14 år gammal när hennes mor berövades livet i oktober 2004. Lillasyster Sofia var 7 och storasyster Emma 17. Samtliga tre bodde heltid hos sin mamma. Emma Larsson låg och sov på övervåningen tillsammans med sin pojkvän när allt skedde.
– Mina systrar var hos sina pappor, men jag valde att vara hemma. Jag var med mamma jämt, även på helgerna. Den kvällen gick jag på bio med min pojkvän medan mamma gick ut på krogen med sina vänner, säger Emma Larsson som nu är 35 år.
Även ex-sambon var ute på krogen den aktuella kvällen och han blev rasande när han såg Mari Larsson prata med en annan man. Han kastades ut av vakterna efter att ha gått till attack mot mannen. Vad ingen visste var att han senare tog en taxi till Bergsviken och smög in i hennes hus på natten. Han tog en yxhammare från garaget och satte sig i mörkret och väntade.
När Mari Larsson kom in i huset slog han henne med yxhammaren i huvudet flera gånger. Mannen som hon talade med i mobiltelefon hörde allt. När ambulanspersonalen anlände låg hon livlös i sängen som hon ställt i köket för att döttrarna skulle få ett eget rum.
– Jag brukar vakna av minsta lilla, men både jag och min kille var svintrötta när vi la oss efter bion. Helt plötsligt blir vi väckta av två poliser som står i mitt sovrum. "Det har hänt något hemskt", sa poliserna.
Emma Larsson låg och sov på övervåningen när hennes mamma mördades av sin ex-sambo som gömt sig i huset och väntat. "Allt vändes upp och ned", säger hon.
Mari Larsson fördes medvetslös till sjukhus, men hennes liv gick inte att rädda. Några dagar senare dog hon.
– Allt vändes upp och ned på en natt. Mamma dog och vi systrar som har olika pappor splittrades. Det var oerhört tufft, säger Linnea.
För döttrarna var Mari Larsson deras gemensamma trygghet.
– Hon var världens bästa mamma. Hon fanns alltid där. Vi var hennes allt. Även om hon hade det tufft ibland så visade hon det aldrig för oss. En så oerhört stark och positiv människa, säger Emma.
Sofia var 7, Linnea, 14 och Emma, 17 när deras mamma Mari Larsson mördades. "Vi vill berätta för att det inte ska glömmas bort", säger döttrarna.
Döttrarna påminns varje dag om att deras mamma är borta.
– Det är inte bara födelsedagar och milstolpar i livet som man inser att hon missar. Det är konstant. Vi har barn också som inte har någon mormor. De frågar ofta om henne.
– Sedan finns det alltid i bakhuvudet att hennes mördare ska komma ut. Det är inte bara att vi förlorat vår mamma, vi ska riskera att möta honom där ute också, säger Sofia Strandberg Larsson, som nu är 25 år.
Mari Larsson tillsammans med sin yngsta dotter Sofia. "Mamma var så engagerad i oss", säger hon.
Döttrarna får fler och fler brev om att deras mors mördare ska på permissioner.
– Det är nästan varje vecka, för någon dag sedan så skulle han sova borta i två nätter. Han har haft permissioner i Piteå också, något jag har ifrågasatt. Skräcken är att möta honom ute på gatan när han släpps fri, säger Linnea.
Något som döttrarna aldrig glömmer är när en skötare ringde och ville att de skulle förlåta sin mammas mördare. Då vårdades han på rättspsykiatrin i Öjebyn för sitt dåliga mående.
– Hon tyckte att vi borde förlåta honom för att han mådde så dåligt. Då blev jag inte glad, säger Emma.
– Man kan inte begära av oss att vi ska förlåta honom, säger Sofia.
Agerandet fick Linnea Larsson att ringa upp chefen på rättspsyk.
– Det slutade med att hon som ringde oss fick be om ursäkt.
En skötare på rättspsykiatrin ville att döttrarna skulle förlåta sin mammas mördare. "Man kan inte begära det av oss." (Arkivbild)
Rättsmedicinalverket skriver inför frisläppandet att mannens omfattande alkoholmissbruk och personlighetsstörning är en riskfaktor, särskilt med tanke på att han begått ett mord. Samtidigt skriver man att han med stigande ålder och behandlingsinsatser verkar ha känslomässigt mognat med ett större lugn och inre trygghet. Återfallsrisken bedöms som låg och då har man vägt in att han numera påstår sig sakna sug efter alkohol och inte inom överskådlig tid tänker inleda en parrelation.
– Vi har förstått att han en dag kommer att släppas ut, men jag förstår inte hur man kan bedöma återfallsrisken som låg med tanke på hans psykiska störningar. Vad händer när han träffar en tjej och går ut på krogen igen, säger Linnea.
I tingsrätten dömdes deras mammas mördare till tio års fängelse. Rätten menade bland annat att mordet inte föregicks av noggrann planering och att offret inte tillfogades svårt och utdraget lidande. Ett hån, tycker döttrarna.
– Du kan inte döda någon på ett humant sätt. Vi överklagade och då blev det livstid. Det känns bra att han inte kom ut efter bara sex år, men tyvärr är inte livstid en livstid i lagens mening, säger Linnea.
Mari Larssons döttrar är kritiska till att straffet tidsbestäms till 30 år. Men allra mest upprörda är de över att det innebär att han per automatik släpps fri efter 20 år.
– Jag anser att rättssystemet i Sverige är sjukt. Får du 30 år ska du sitta i 30 år, säger Linnea.
– Vår mamma fick ingen andra chans. Men han ska få en andra chans trots att inget har förändrats sedan han valde att ta en annan persons liv, säger Sofia.
”Mamma fick ingen andra chans, men han ska få det”, säger Sofia Strandberg Larsson som är besviken över att hennes mammas mördare snart kan släppas fri.
Döttrarna har till denna dag inte fått en krona av skadeståndet på totalt 200 000 kronor som skulle betalas till dem.
– Pengar kan inte ge oss tillbaka vår mamma, men någonstans är det så provocerande att vi inte fått en krona av honom. Jag vet att våra pappor försökte få pengarna utbetalt genom olika fonder som träder in om personen inte betalar, men vi fick ingenting, säger Linnea.
Efter mordet startade en stor debatt om mäns våld mot kvinnor. Mari Larssons döttrar är glad om det kan ha gett någon effekt för andra våldsutsatta kvinnor, men samtidigt ser de gång efter gång hur kvinnor fortsätter att misshandlas och dödas av män som de har eller har haft en relation med.
– Vi vill berätta om det här för att för att det som hände vår mamma inte glöms bort. Jag upplever fortfarande att många instanser tar mäns våld mot kvinnor för lätt. En man kan fortfarande misshandla en kvinna och återvända hem. Det måste vara slut med det, säger Linnea.