För att hantera din prenumeration, besök oss på webben.
På grund av regler från din plattformsleverantör kan du tyvärr inte utföra prenumerationsärenden i appen.
Tar chansen att påverka
Nej, det var inte ett helt enkelt beslut, men imorgon flyttar Pär-Olof Andersson till Addis Abeba i Etiopen för att hjälpa till att bygga upp en skola för fordonstekniker.
– Du kan skriva P-O, alla kallar mig det, konstaterar han snabbt.
Han arbetar som yrkeslärare på fordons- och transportprogrammet men har tagit tjänstledigt, hans arbetsplats ska bytas ut från Anderstorp i Skellefteå till Etiopiens huvudstad Addis Abeba.
– Etiopien är ett land som utvecklas så otroligt fort nu, speciellt i Addis Abeba. De har satsat stenhårt på infrastruktur och byggnation, vilket leder till att det går många maskiner, lastbilar och tunga fordon där. Men de har ingen väl utbyggd yrkesutbildning för ungdomar, säger han.
För att möta den efterfrågan har flera aktörer gått ihop för att starta just en sådan utbildning. Bland annat är Sida, Volvo och Unido (FN:s organ för industriell utveckling) inblandade. De har byggt upp en skola och anställt personal. Men när det gäller fortsättningen kommer P-O in.
– Mitt jobb är att hjälpa dem att komma igång med en hållbar yrkesutbildning som möter kraven som till exempel Volvo och Caterpiller har. Eleverna ska bli anställningsbara när de går ut.
Hans kontrakt kommer att löpa halvårsvis så först ska han jobba där till i mitten av oktober och sedan förnyas kontraktet om det finns behov.
– De räknar med att projektet ska pågå i fem år, varav två år redan är avverkade, lägger hustrun Kerstin till.
Hon stannar från början hemma i Sverige, men kommer att ansluta sig till P- O i Addis Abeba i slutet av sommaren. Riktigt hur länge de kommer att stanna på plats är väldigt osäkert, de tar det som det kommer.
– Det är projektets mål som styr, säger P-O.
Hur fick du det här jobbet?
– Det var genom kontakter. Som yrkeslärare har man ett ganska stort nätverk ute i branschen.Och varför valde du att ta det?
– Jag har arbetat hela mitt långa liv och jag blir 58 år i år. Och jag tänker att det här kan vara ett bra sätt att ge tillbaka något. Och så är det förstås en utmaning också.Vad består den största utmaningen i?
– Man får nog vara lite ödmjuk och lära sig hur det fungerar. Och inte vara allt för självsäker och tro att precis allt som vi gör här i Sverige, gällande arbetssätt och organisation, går att använda. Men det som är bra och hållbart ska vi försöka hjälpa till med att överföra.Utbildningen riktar sig främst mot fattiga ungdomar och om satsningen i Etiopien blir lyckad kan det bli en fortsättning i fler andra afrikanska länder. Tanken är bistånd genom att skapa möjligheter till utbildning och jobb. P-O hoppas att genom att våga ta chansen till att hjälpa till kanske han kan inspirera någon annan att göra detsamma.– Jag tror att det här berikande, att man får en vidgad vy och en känsla för andra delar av världen. Främlingsfientligheten ökar i det här landet, och sådant här kan hjälpa förståelse mellan människor, säger han.Vad ser du mest fram emot?
– Att göra ett bra jobb. Att göra en skillnad. Det är det som är drivkraften.