Jessica Marklund. Foto: Jeanette Lövgren.
– Det är det sista året som jag målat mer intensivt och visat upp det jag gör. Förut har jag varit noga med att det ska vara fint och rätt, om man till exempel inte kan rita en hand så ska man inte göra det, men nu tänker jag inte så längre. Man ritar ju bara vad man vill.
Det låter väldigt enkelt och den här friare synen på att måla gav Jessica en nytändning.
– Jag släppte på att man skulle göra det fint och rätt. Egentligen mår man ganska bra av att inte veta hur slutresultatet ska bli, då får man låta fantasin flöda och det är kul för mig också.
Mycket färg och en viss ”barnslighet” som hon säger själv kännetecknar akvarelltavlorna och det finns även vissa motiv som återkommer oftare än andra.
– För mig är det mest färg det handlar om och att jag har något i mig som jag vill uttrycka. Det är mycket kvinnor, flygande kvinnor, kvinnor med vargar … och jag vet inte varför. När jag gjorde den senaste målningen sa Emil 'Det blir väl fint bara du inte lägger dit en varg' och jag sa att det inte skulle vara med någon varg men sedan ser jag att jag gjort en i alla fall, utan att jag tänkt på det, skrattar Jessica, som rent allmänt är väldigt kreativ, det har hon gemensamt med övriga familjen.
Förutom att måla gillar Jessica att spela och skriva musik och vilket estetiskt uttryck hon föredrar går i perioder.
– Jag har en stark kreativ kraft som jag mår väldigt bra av att få använda. När det gäller att måla är det som att lägga in en beställning, jag bestämmer mig för att måla och då kommer också idéerna och inspirationen. Det är nästan bra om jag inte har så mycket tid, det blir bäst om det är lite kaos runt omkring mig.
I våras ställde hon för första gången ut sin konst. Det var en liten utställning, på det gym som hon själv brukar träna på, men hon var inte beredd på hur det skulle kännas att visa upp sina tavlor för okända ögon.
– Det kändes pinsamt och det var hemskt och obekvämt när folk kom och pratade om tavlorna, även om de sa snälla saker.
Men helt hemskt kan det inte ha varit, för sedan dess har det blivit två utställningar till. Båda på Ursvikens bibliotek.
– Det är ett bra ställe att visa upp tavlorna på och det är många vanliga människor som passerar där. Det ska vara enkelt att ta del av konsten. Och nu är det jättekul när folk kommenterar, det är väl en vanesak.
Jag har en stark kreativ kraft som jag mår väldigt bra av att få använda.
Inget staffli. ”Det blir mest färg för det är så himla kul”, säger Jessica Marklund, som oftast målar på köksbordet. Foto: Jeanette Lövgren.