Kay Pollaks dramafilm om den internationellt lyckade dirigenten som återvänder till den norrländska byn och börjar leda den lokala kyrkokören hade premiär 2004. Då var Lisa bara fem år och tillhörde av naturliga skäl inte målgruppen. Att filmen skulle få en fristående uppföljare hade också gått henne förbi, men en dag ringde telefonen.
– Det var en från filmteamet som ringde och de behövde en tjej i 15-årsåldern som spelade trumpet. Jag tror att det var min trumpetlärare som tipsade, säger Lisa, som först var lite tveksam till att vara med på film och tillbringa sommardagar i Boden, där filmen spelades in.
– Det kändes lite halvläskigt att vara med i en film. Sedan skulle jag konfirmera mig samma sommar och jag visste inte vad jag skulle välja, men det behövde jag inte – jag kunde åka emellan.
I ”Så ock på jorden”har Lisa en statistroll som en 15-årig trumpetare i byns orkester. I den miljön känner hon sig ganska hemma då hon spelar i orkester i både Boliden och Skellefteå och har spelat trumpet sedan årskurs tre.
– Jag minns inte varför jag valde trumpet, min storasysters kompis hade valt det och jag bestämde mig för att göra samma sak. Det är jättekul. Det svåra jämfört med andra instrument är att det inte är ett grepp per ton utan samma grepp för många olika så man måste ändra tonen med munnen. När Lisa bestämt sig för att vara med i filmen var det bara att börja med researchen och se ”Så som i himmelen”.
– Jag visste inte ens vad det var för film. Nu när jag sett den tycker jag att den är lite halvkonstig och kanske mer av en vuxenfilm, men den är inte jättedålig. Totalt blev det 15 inspelningsdagar i Boden och Lisa fick träffa skådisar hon tidigare bara sett på tv, som Lennart Jähkeloch Frida Hallgren.
– Det var jättekul, skådespelarna var väldigt roliga och trevliga och det var några fler i min ålder så jag fick kompisar. Men det är ganska mycket väntan mellan scenerna. Man kan inte bara köra rakt på, saker ska flyttas och så. Nu är hon tillbaka i vardagen i Boliden och det dröjer innan hon kommer få uppleva filmmiljön igen. ”Så ock på jorden” beräknas ha premiär först nästa höst.
– Det är nästan så att jag inte vill se den, det kommer kännas konstigt. Och när man hör sig själv inspelad låter det annorlunda, men jag måste nog se den ändå …, säger Lisa.
Det är ganska mycket väntan mellan scenerna.