Svart, rosa, brunt och rött. På Katarina Holmqvists handled sitter armband av alla de färger.
Tenntråd har använts inom den traditionella sameslöjden i flera hundra år, men för Katarina började det den 13 november 2018.
– Jag hade flera armband som jag fått genom åren. Jag tycker de är fina och hade tänkt att man kanske skulle prova att göra egna. Och sedan blev jag fast på en gång.
Att få tenntrådsflätan rak är det svåraste momentet. När flätan eller flätorna är gjorda sys de sedan fast i lädret.
Men det där första armbandet bjöd inte bara på en blixtförälskelse, det blev ärligt talat en del smärta också.
– Jag gjorde det första utan fingerborg, men då blev jag helt sönderstucken, säger Katarina och skrattar.
I vardagsrummet har hon en egen liten hörna där hon sätter sig när det finns tid över.
– Det är avkoppling för mig, när man jobbat, läst läxor eller varit på träningar med barnen så är det skönt att varva ner, säger Katarina och förklarar vad som är bäst med armbanden.
– Det roligaste är variationerna, att man kan göra så många olika. Spannet är enormt.
Det bredaste armbandet innehåller sju flätor och tillhör Katarina Holmqvist man Robert.
Bredd, färger och mönster – det mesta går att variera och Katarina tror att hon gjort uppemot 30 olika mönster vid det här laget.
Det bredaste, med sju flätor, bär hennes man och det armband som färdats längst har sålts till Spanien. Hon har gjort armband i klubblagsfärger, prideflaggans nyanser och i oktober genererade varje rosa armband pengar till Bröstcancerföreningen.
Katarinas personliga favoriter
”Fick en beställning på ett pridearmband av en tjej som ville ha symbolen för Anonyma Alkoholister med i armbandet. Det var till hennes pappa som var på behandlingshem just då.” Foto: Privat.
”Svägerskan beställde ett vitt som jag mer än gärna behållit själv … ett av de snyggare jag gjort.” Foto: Privat.
”Supporter-armbanden är bland de roligaste att göra. Givetvis har alla gossar i familjen varsitt.” Foto: Privat.
”'Rosa bandet'-kampanjen var rolig. Att så många hjälpte till att samla ihop och skänka pengar.” Foto: Privat.
På senare tid har hon även gjort halsband och nu har hon fått en beställning på ett pannband till en häst.
– Det mesta ser jag på nätet och härmar efter, men en del har jag kommit på själv också. Sedan är det roligt när människor kommer med egna idéer.
Det som började med en liten låda vid köksbordet har nu lett henne till några marknader.
– Det är jätteroligt när det kommer fram någon som beställt något, man får ett ansikte på dem. När jag gör ett armband får jag ju bara veta handledsmåttet.