Pär Antonsson i Övre Bäck utanför Skellefteå säger att växtligheten stannat av på grund av torkan. Han hoppas på regn …
Årets extrema torka ställer till stora problem för bönderna, men Pärs känsla är att Skellefteområdet ändå klarat sig relativt bra hittills. Han är också vice ordförande i LRF:s regionstyrelse och säger att man pejlar läget kontinuerligt.
Han använder inte ordet kris eller katastrof för egen del, men torkan är kännbar. Gården har drivits i generationer av familjen Antonsson. Nu sysselsätts fem personer: Pär, hans föräldrar och två anställda.
Högre temperatur än normalt och mindre nederbörd är det som orsakar dålig tillväxt. För att underlätta för bönderna beviljas tillstånd att skörda på mark som ligger i träda.
– Vi har ansökt och det tog bara två dagar för länsstyrelsen att bevilja så det fungerar smidigt och än är det ingen fara för djuren, säger han.
”Ingen låter djuren svälta”
Nödslakt på grund av foderbrist innebär en extrem ekonomisk förlust, enligt Pär och han tillägger att utifrån vad han vet är de norrländska bönderna inte där än.
– Men ingen bonde kommer att låta sina djur svälta, så är det.
Pär säger att det, tack och lov, inte ännu märks någon påverkan på mjölkliterproduktionen på Antonssons gård.
Vi går ut på en insådd åker, en förstaårsvall. Den var gles i förstaskörden och nu har ogräset fått fäste. Pär säger att det ser grönt och fint ut men han tycker att växtligheten stannat av. Han rycker loss en näve ogräs och säger att det växer så bra för att grödan är så tunn. Ogräset har helt enkelt fått chansen och det är mycket.
– Det är ingen höjd på grödan i år och årets första skörd blev ungefär 50 procent. Det behövs 20 till 30 millimeter regn, men det ska ju inte komma något regn så jag måste hålla koll. Om grödan börjar krokna så slår jag den, säger han.
Hur många dåliga år fixar ni?
– Jaa, något år till. 2006 var senaste året som vi hade torka och det jag skulle vilja se är riktiga åtgärder från staten. De bör hjälpa till så att bönderna kan finnas kvar. Exempelvis statliga lånegarantier och sänkt dieselskatt.
EU:s krispengar talas det om?
– Varför ska man vänta på EU, det måste sättas in svenska åtgärder också.
Gården består av 220 hektar åkermark. Av dessa har Antonssons sått in 80 hektar: 50 hektar grönfoder, 25 hektar korn och 5 hektar ren vall.
Djuren på Antonssons gård tuggar i sig nio balar ensilage per dag under vinterhalvåret.
I en hage i anslutning till ladugården går en flock kvigor. De ska flyttas till en annan hage, men är lite motsträviga. Pär går längst bak och tjoar och hejar på medan ”tonåringarna”, som han kallar dem, förflyttar sig i sakta mak.
Sedan släpper han ut en flock mjölkkor. De är rätt ystra och gör krumsprång. De tittar misstänksamt på oss, men vissa vågar sig ända fram för att nosa. Pär driver flocken till en anslutande hage med högt gräs.
Han säger att hans yrkeskår är duktiga på att lösa saker, men att det borde finnas en nationell vilja att underlätta för bönderna – inte bara när det krisar utan i det stora hela.
Jordbruket är hela vår livsnerv och vi bidrar till öppna landskap, men ibland känns det som att det numera har blivit en allmän fråga
– Jordbruket är hela vår livsnerv och vi bidrar till öppna landskap, men ibland känns det som att det numera har blivit en allmän fråga.
Landsbygdsministern säger att det kan bli fråga om transportstöd för att flytta foder.
– Jovisst, men det kommer inte att bli så mycket foder att transportera.
Vad kan konsumenterna göra?
– Grilla mycket och köp svenskt kött och uppmana andra att göra det också. Sedan kan man ta kontakt med närmaste bonde eller LRF i sitt eget område om man har åkermark på träda som går att slå, säger han.