Yvonne och Bo Lager är inflyttare. Att renovera bostadshuset är ett långtidsprojekt och här sticker de mellan med ett nytt förråd.
De blev kära i varandra i Önnesmark och även i byn. Därför var valet givet för Yvonne och Bo Lager när ödehuset blev till salu.
Erland Markström i spånhyveln där det då och då tillkommer namn i gästboken.
Två gamla lador med anor finns på det lilla hembygdsområdet.
Spånhyveln i Önnesmark.
Den gamla skolan är byagård, och här hålls flera årliga fester.
Denna bild togs vid förra helgens populära loppis. Ansvariga var aktivitetsföreningen med Maria Wännström, ordförande, Birgit Pettersson, sekreterare, och Yvonne Lager, ledamot, i spetsen.
Mitt första minne av Önnesmark är från 1981 när den utsetts till årets by. Det hölls en stor fest, det var gott fika och man satt utomhus i solskenet.
Men sedan gick utvecklingen bakåt. I Norrans arkiv hittar jag två stora reportage som förkunnade att byn höll på att dö. De skrevs 1995 och 2008.
Båda hade samma tema; inga nya familjer flyttade in, byns yngsta var en tioåring (år 1995) samt en 48-åring (år 2008).
Har varit ägarbyten
Nu får jag veta att den yngsta är 35 år, så medelåldern är fortsatt hög. Men att byn inte dött är ändå ett tecken på inflyttning.
– Jo, säger byålderman Erland Markström. Det säljs en del hus och nytt folk kommer. Men de har varit medelålders, vi har ännu inte blivit en by som lockar barnfamiljer.
Men medelålders duger gott. Även de håller hus och trädgårdar välvårdade och tänder lampor i vintermörkret. Dessutom har de tid och ork för arrangemang. Trots byns litenhet så ordnas en hel del (se fakta).
Hembygdsområde
Vi träffar Erland Markström vid spånhyveln. Den var byggd 1989, som kopia av en gammal. Den användes några vårar, men vattentillgången i ån är för liten, och den är nu bara ett besöksmål där det alltid står färska blommor i en vas, och någon turist då och då skriver i gästboken.
Annat att titta i är de två gamla ladorna och man kan läsa på en skylt om mjölkstenens historia.
Förbi platsen gick gamla kustlandsvägen, sedermera Riks 13. Gamla räcken och stenpållare finns kvar vid vägen där bilarna körde till 1960-talet.
Vände för tio år sedan
Erland är 68 år och har bott i byn hela sitt liv. Efter utbildning till ekonom fick han jobb på Lövånger Elektronik där han blev kvar till pensioneringen i fjol. Valet att bo kvar i föräldrahemmet blev därför naturligt.
Han säger att den nedåtgående trenden vände för ett tiotal år sedan.
– Nu står färre hus tomma och vi har inga ödegårdar, även om 1-2 av husen används väldigt sällan.
Ser två sjöar
Förr kunde lägdor vara igenväxta, men nu brukar bönder i grannbyarna marken, och landskapet är öppet.
Önnesmark har gamla anor och i mitten av 1800-talet bodde över 200 personer i byn. Många av husen byggdes då, och det finns ett tiotal Västerbottensgårdar, som är välskötta och ger ett trevligt intryck.
Ödehuset som räddades - och blev kvar i släktenDet finns fem sjöar varav två är synliga inom byn, de är Önnesmarksträsket och Önnesmarkstjärnen.
Köpte ödegård
Inflyttningen har alltså ökat och två av de nya är Yvonne och Bo Lager.
– Vår första dejt var vid ett älgtorn här i byn. Bo hade via släktingar kommit med i jaktlaget men ingen av oss hade någon koppling till byn, han bodde i Bureå och jag i Norrbotten, berättar Yvonne.
Tycke uppstod, inte bara mellan de tu utan också för byn.
– Vi besökte ofta Önnesmark för jakten och bodde i husbilen. Några år senare köpte vi ett hus som hade stått tomt i fem år. Efter flera år av renoveringar flyttade vi hit permanent år 2016.
Mycket aktivitet
Yvonne säger att trivseln är stor. Hon är ledamot i aktivitetsföreningen som har 40 medlemmar trots att det bara finns 19 bofasta.
– Vi har skapat en SMS-grupp som är ett bra sätt att hålla kontakten. Alla får tipsa om vad de vill och dra igång grejer.
– Exempelvis skoterutflykter samt de träffar vi hade nu i våras när vi löste melodikrysset tillsammans.
– Jag har bott på flera större orter, och tycker att det har varit lättast att ha kontakt med folk i denna lilla by, säger Yvonne, samtidigt som hon vinkar till föraren av en jordbrukstraktor som kör förbi på vägen.
Här känner alla alla.
Läsartävling: Var är vi?