Vi kallar henne Stina men hon heter egentligen någonting annat. Vi träffas på en neutral plats inför rättegången i Skellefteå mot den 33-årige mannen som i februari åtalades för olaga förföljelse.
Mannen har gjort följande mot Stina under stora delar av 2015, enligt åklagare Marie Andersson.
Omfattande åtalspunkter
x Hon har ofredats genom att han skickat 526 sms-meddelanden och mer än 200 e-postmeddelanden, trots att Stina gjort klart för honom att hon inte ville ha någon kontakt med honom.
x Han har i samband med en bussresa följt efter henne i centrala Skellefteå den 19 maj i fjol.
x Han har trots beslut om kontaktförbud fortsatt att ta kontakt med Stina sommaren och hösten 2015 genom att skicka ytterligare över 100 e-postmeddelanden och sju brev samt sökt kontakt via sociala medier.
”Träffades över internet”
Hon berättar att relationen inledningsvis fungerade bra, men sedan uppstod allt fler problem.
– Vi träffade över internet, via en datingsajt. Redan i början berättade han att han mådde dåligt, men det gick inte ut över mig förrän i slutet av vår relation. Jag stannade kvar i förhållandet alldeles för länge, men till slut blev det så att han flyttade ut.
Polisen: ”Fortsätt anmäla”
Stina beskriver hur mannen, trots hennes upprepade vädjanden, fortsatte att förfölja henne. Det skedde främst via sms och e-post, även anhöriga och vänner drabbade.
Till sist gick Stina till poljsen.
– Jag gjorde en anmälan och polisen påpekade: "Fortsätt att göra anmälningar så att det finns mera att gå på". Jag hann vara dit ett par gånger, sedan kallades jag till förhör. Därefter kopplades åklagare in och snabbt togs ett beslut om kontaktförbud.
Följde efter på bussen
Men kontaktförbudet hjälpte inte till att skydda henne, till sist kom mannen alltför nära.
– När jag kom ut från en affär i Skellefteå dök han upp, följde efter mig och ropade att han ville prata. Jag sa att jag inte ville, men han följde efter mig in på en klädaffär.
Stina gick ut ur affären och till en buss, men mannen följde ändå efter, löste en egen bussbiljett - och satte sig bredvid Stina i bussen. Hon lyckades ta sig därifrån men hon minns händelsen som mycket plågsam.
”Var verkligen jobbigt”
– Jag ringde till mamma när han hade försvunnit, då bröt jag ihop totalt. Det var verkligen jobbigt.
I veckan väntar rättegången, och det är med blandade känslor som Stina går till Skellefteå tingsrätt.
– Jag tycker att jag, så gott det går, är bra på att koppla bort allt det här. Men det beror på dagsformen, om det är något annat som är jobbigt. Vissa dagar kan jag vara jätteledsen. Men jag tycker att jag är hyfsat stark ändå.