Undersökning. Det virtuella hälsorummet ligger i Slussfors skola. Här finns en videokonferensutrustning och utrustning för olika sorters provtagning. Foto: Jan Lindmark.
Det virtuella hälsorummet i Slussfors invigdes 2013. Där finns utrustning som gör det möjligt för besökarna att ta prover på sig själva och koppla upp sig mot vårdpersonal.
Pia Kristiansson, projektledare på Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, berättar att användningsområdena är många.
Till exempel kan den som äter blodförtunnande medel kolla sina värden och efter samtal med doktorn justera medicineringen.
Nya produkter
– Här finns även en objektkamera. Men den kan man undersöka sår och födelsemärken, de blir då rejält uppförstorade på doktorns skärm, berättar Pia Kristiansson.
Mer är också på gång. Bland annat har det nyligen kommit ut två små apparater där patienterna själva kan ta EKG plus att det håller på att utvecklas ett stetoskop som gör det möjligt att lyssna på distans.
– Vi har upptäckt att många produkter är lite för krångliga. De är gjorda för vårdpersonal och inte för dig och mig. Vi har efterlyst mer enkla produkter och hoppas att näringslivet kommer med sådana. På så vis drivs även en produktutveckling, säger Pia Kristiansson.
Miljö
Hon och hennes kollegor ser stora fördelar med det virtuella hälsorummet. Minskad bilkörning gör att det lika mycket är en miljöfråga som en sjukvårdsfråga.
För många äldre är det också bekvämare att göra undersökningarna hemma i byn än att köra flera mil till en vårdinrättning.
– Det är en ekonomisk fråga också. Det blir billigare både för befolkningen och för landstinget. Det frigör mer tid till dem som är riktigt sjuka.
Vilka nackdelar eller problem har ni upptäckt?
– Problemet är att det är svårt att nå ut med information till alla. Vi har satt upp instruktionsaffischer men de läser folk olika. Nu tittar vi mer på läsplattor och pekskärmar där man får informera i rätt ordning.
– Vi har också sett att en del tycker att det är obehagligt att sticka sig i fingret. Här är det på gång en ny produkt som ska förenkla, via student på designhögskolan.
Finns det inte en risk att det här leder till neddragningar på hälsocentraler och sjukstugor?
– Nej, det här är inte någon ersättning eller neddragning. Det är ett sätt att ge mer service. Därför placeras oftast de virtuella rummen på ställen där det inte finns någon hälsocentral eller sjukstuga. De placeras i glesbygd.
Förutom i Slussfors har ytterligare två virtuella hälsorum tagits i bruk i Jämtland-Härjedalen. Och nu är fler på gång.
Glesbygdsmedicinskt centrum har fått ett EU-bidrag på 12,6 miljoner kronor för att starta liknande verksamheter i sju kommuner i Västerbotten och en i Norrbotten.
Norranområdet
De kommer bland annat att placeras i Norsjö, Malå och Arjeplogs kommuner. Om allt går enligt planerna ska de vara på plats inom några månader.
Vilka byar som ska få de virtuella hälsorummen är inte klart. I Norsjö står det mellan Bastuträsk och Gumboda och i Malå mellan Adak och Malå.
Under våren har det hållits träffar på de olika orterna, nu är det upp till styrgruppen att fatta beslut om placeringarna.
När rummen väl är på plats ska det även vara möjligt att använda dem till annat än sjukvård. Pia Kristiansson berättar att rummen allt mer börjar kallas virtuella samhällsrum.
Världen över
– Om man placerar dem i en by kan andra myndigheter eller företag använda dem. Det kan vara Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, vi får se vart det tar vägen, säger hon.
Överhuvudtaget ser hon stora utvecklingsmöjligheter. Det visar inte minst det internationella intresse som satsningen har väckt.
Pia Kristiansson berättar att Glesbygdsmedicinskt centrum bland annat har fått förfrågningar från Indonesien, Kenya, Japan och Indien. Även där finns det stora områden med gles bebyggelse.
Stadsdelar
I övriga Sverige kan man tänka sig virtuella hälsorum i olika stadsdelar.
– Det som fungerar i glesbygden fungerar i staden också. Det är otroligt roligt att glesbygden är ledande i landet.
– Jag tror att vi kommer att se mycket mer i de virtuella rummen framöver, vi kommer att göra många fler saker, säger Pia Kristiansson.
Det som fungerar i glesbygden fungerar i staden också. Det är otroligt roligt att glesbygden är ledande i landet.
