Jobbet är för somliga ett kall, något som ger livet mening. I de flesta deckare drivs kriminalkommissarien av ambitionen att finna sanningen och sätta dit våldsverkarna. När Åke Edwardson nu låter Erik Winter återuppstå efter fyra års frånvaro, sedan han nästan drunknat i en pool i Marbella, är det just detta som för honom tillbaka. Åter i ett snöigt Göteborg vill han göra rätt för sig och ta tag i buset. Nu är det värre än så, en kvinna och två av hennes barn hittas mördade i en villa. Märkligt nog är det tredje barnet, en baby, skonat.
Erik Winter analyserar, testar olika teorier, vänder och vrider på det som hänt och besöker villan om och om igen. Han lyssnar på John Coltrane, funderar över livet, dricker sin whisky, halstrar koljafilé, tunt skivad vitlök och körsbärstomater, toppar med citron och paprika och låter bladpersilja och Maldonsalt bli pricken över i. På Costa del Sol bor hans hustru, två barn och hans döende mamma. Under utredningen kastar han sig ombord på ett plan för att träffa dem – för att snabbt återvända till Sverige och jobbet. Frun är förstående, fixar allt.
Upplösningen är klurig men den välskrivna resan dit är den stora behållningen. Det lugna tempot, filosoferandet och engagemanget bland Winters kollegor. Ett stycke god skönlitteratur! INGER LUNDQVIST