– Alla städer dras med underskott kring stadstrafiken, men hur man väljer att lösa det varierar. Den här frågan är ytterst orättvist beskriven, vilket grundar sig på ett missförstånd i hur verksamheten fungerar.
Om Skelleftebuss inte hade koncernbidrag, då skulle bolaget gå i konkurs?
– Om vi inte hade erhållit koncernbidrag skulle tingsrätten säga att bolaget är konkursmässigt. Men vi skulle inte gå i konkurs. Vi skulle tvingas övergå till att finansiera stadstrafiken på det sätt som de flesta andra kommuner har valt, det vill säga att täcka upp underskottet med skattemedel. Det gäller även för linjetrafik utanför städer, säger Andreas Olofsson.
Skelleftebuss soliditet har minskat en hel del de senaste åren.
– Sett till branschen i stort är det ingen exceptionellt dålig soliditet. Men visst har den minskat och visst är bristen på finansiering en bidragande orsak. Jag är den första att hålla med om att systemet inte håller, jag skulle vilja att vi övergick till en skattefinansierad underskottstäckning.
Om nuvarande system inte är bra för verksamheten, varför har man valt det tror du?
– Det har naturligtvis sina förklaringar, man har helt enkelt sett fördelar här, framförallt koncernmässiga. Då inkomstskattelagen medger att förluster kan kvittas mot vinster.
För Skelleftebuss del ser Andreas Olofsson inga fördelar. ”Det räddar bolaget bokföringsmässigt, men det tillför inga riktiga pengar” säger han:
– Det är bristen på finansiering som skapar problem i bolaget. Det uttalade systemet har handlat om att inte skattesubventionera stadstrafiken, och koncernbidragen har inneburit en slags lättnad, eftersom verksamheten inte klarar sig annars.
