Mona Eriksson visar upp en typisk karelsk matta. Foto: Britta Stenberg
Under onsdagskvällen har folk samlats i byalokalen i byn Svedjan utanför Malå. Folk har med sig trasmattor som de vill visa upp. Och färgrikedomen är stor. I vimlet märks Västerbottens läns hemslöjdskonsulent Kristina Ersviken:
- Har du en vävstol behöver du inte gå på gym, säger hon och tillägger: och du kan hålla på tills du är nittio plus!
Varför väver man?
- Framför allt är vävning ett återbruk av gamla kläder. Något som man hållit på med i genom generationer och tack och lov är det på väg tillbaka, säger hon.
Ungdomar vet idag värdet av att återanvända kläder och man kan se att hantverk som virkning, stickning, flätning och vävning också kommer i trendvågor.
- Skapandet finns i oss. För kvinnor var det förr ett sätt att överleva,det gav utlopp för skapande och var funktionellt, säger Kristina Ersviken.
Trasmattan är en berättelse. Dels på vilket sätt den är vävd, vilken teknik som används, men också de kläder man kan känna igen och minnas dem som burit dem genom just mattan.
- Jag ser helst att man jobbar med naturmaterial, säger Kristina Ersviken.
Samtidigt pågår vänortsutbyte mellan Malå-Medvezhegorsk och ryska kvinnor finns på plats för att låta sig inspireras av svenska vävkonsten.
- Det är universellt. Vävning är något som kan sysselsätta folk var än de bor, säger hemslöjdskonsulenten.
Har du en trasmatta i dina gömmor - släng den inte!
Några goda råd om vad du ska göra istället: - fotografera mattan, skicka bilden till museum, de kan vilja ha den. De är mönsterskatter och historiska dokument.
- dokumentera ursprunget, vem som vävt och vilka trasor du känner igen, vem som burit dem.
- tvätta inte trasmattan i maskin, borsta den varligt med såpa och ljummet vatten.
- om mattan är trasig, laga den varsamt. Klipp inte sönder den. Det kan finnas intressanta mönster i den.
Kristina Ersviken, hemslöjdskonsulent. Foto: Britta Stenberg