De två senaste veckorna har NUS fått in sex bekräftade sorkfeberfall. Det är ungefär hälften så många som bekräftades i länet totalt förra året. Fastän risksäsongen, oktober till april, just har inletts, säger Claes Ahlm, professor i infektionssjukdomar.
– Vi misstänker att det kan vara början på ett utbrott och vill därför uppmärksamma invånarna, säger han.
Behandling och vaccin saknas, därför är det viktigt skydda sig. (Se faktaruta.)
Förra året var sorkfeberfallen få, totalt 50 stycken i landet, varav tio i Västerbotten. Mörkertalet är stort: forskarna uppskattar att endast en av sju smittade blir diagnosticerade.
Symptomen är hög feber, muskelvärk och allmän sjukdomskänsla. Det är också vanligt med buk- och ryggsmärtor. Statistik visar att ungefär en tredjedel av dem som drabbas måste läggas in på sjukhus.
– Även vården kan behöva uppmärksamma detta, eftersom många kan komma in med influensaliknande symptom. Men influensan är inte riktigt här än, säger Claes Ahlm.
Hittills i år har 49 fall bekräftats, varav 22 stycken nu i november. Urban Kumlin är överläkare vid klinisk mikrobiologi, laboratoriet som analyserar proverna.
– Det är ungefär nu de brukar dyka upp, än tycker jag inte att vi kan tala om några större mängder, säger han.
Flest fall hade länet år 2007, med hela 800 stycken.
Att snön kommit sent, eller inte alls på sina håll, kan påverka: Snöfritt betyder att det är lättare för sorken att ta sig in hus och andra byggnader.
Sjukdomen förekommer knappt söder om Dalälven.