Varför mår våra barn inte bra?

Enligt siffror från Socialstyrelsen har antalet patienter som får en remiss till en psykiatrisk mottagning fördubblats under en tioårsperiod.

Foto: isabell Höjman/TT

För en vecka sedan gick jag på ett föräldramöte på mina döttrars skola. Matsalen var fylld av föräldrar som lyssnade till rektorerna när de berättade om vad som var aktuellt på skolan.

Därefter hölls en kort dragning av den så kallade ANDT-undersökningen. Det är en undersökning som sedan 1995 genomförs varje år i Skellefteå kommun. Syftet är att ta reda på ungdomars drog- och alkoholvanor.

Tvåtusen elever i årskurs nio och i gymnasiets årskurs 2 deltar i undersökningen.

Men det som slog mig var inte främst synen på droger och alkohol bland våra ungdomar, utan den fråga där eleverna själva fick skatta sitt eget mående.

Bara 45 procent av flickorna i årskurs 2 på gymnasiet svarade att de mådde bra eller mycket bra. Övriga 55 procent får man anta inte mår bra.

Bland pojkarna svarade över 70 procent att de mådde bra eller till och med mycket bra.

Och resultatet var genomgående för de senaste tre åren. Endast hälften av de tillfrågade flickorna svarade att de mår bra eller mycket bra.

Bland pojkarna i årskurs 9 var måendet på topp bland cirka 80 procent av de tillfrågade.

Nej, ”The kids aren't alright” för att citera bandet Offsprings hitlåt från 1999.

Endast hälften av de tillfrågade flickorna svarade att de mår bra eller mycket bra.

Enligt Folkhälsomyndigheten uppger allt fler tonåringar, främst flickor, att de mår psykiskt dåligt. Och problemen tilltar med stigande ålder, som exempelvis svårigheter att sova, huvudvärk och nedstämdhet.

Vad beror då detta på?

Ja, enligt myndigheten kan den ökade ohälsan spåras till de stora förändringar som den svenska skolan gått igenom, exempelvis nya betygssystem.

Barnen känner sig stressade helt enkelt.

Och det är väl kanske inte så konstigt att även barnen påverkas, med tanke på den ökning av stressrelaterade sjukdomar som hela vår befolkning årligen drabbas av.

Enligt siffror från Socialstyrelsen har antalet patienter som får en remiss till en psykiatrisk mottagning fördubblats under en tioårsperiod.

Det är ett stort samhällsproblem med tanke på att återhämtningen efter en utmattning är väldigt lång. Det finns uppgifter om personer som inte ens efter tio år har återhämtat sig helt från ett allvarligt fall av utmattningssyndrom.

Jag vet att det ute i skolorna görs otroliga insatser av alla våra skickliga pedagoger. Och då inte bara när det gäller undervisningen, utan även när det gäller att ta ner barnens ibland orimliga ambitioner.

Ambitioner som på sikt faktiskt kan leda till framtida sjukdom.

Våra barn förtjänar bättre än att bränna ut sig innan de ens har lämnat högstadiet.