Feltänk. ”Om man har hjärtinfarkt går man inte till en ortoped”, säger David Jinder. Foto: Ulrika Andersson.
Cirka 30 procent av dem som sitter i väntrummet på hälsocentralerna beräknas ha någon form av psykisk ohälsa. Dessutom har sjukskrivningarna till följd av psykisk ohälsa skjutit i höjden och andelen är nu större än för kroppsliga problem, som ryggont och förslitningar.
För att möta patienternas behov och avlasta läkarna borde därför primärvården organiseras på ett annat sätt. Det anser de två.
– Att primärvården är lika med ett läkarbesök är en förlegad syn. Här finns många andra professioner som ger kvalificerad vård och kan avlasta läkarna, säger David Jinder.
De pekar bland annat på sin egen yrkesgrupp och tror att det i dag finns ett tiotal psykologer inom primärvården i Skellefteområdet. I länet har det funnits psykologer på hälsocentralerna i fem–sex år.
– Vi skulle behöva betydligt fler – behovet är skriande. Det är många som söker för psykisk ohälsa nu och vi har köer, framför allt för stress och utmattningssyndrom, säger David Jinder.
– Och vi är långt ifrån att 30 procent av personalen kan hantera psykisk ohälsa, vi är två av 25 i personalen. Det är en slagsida mot det somatiska och det är enormt viktigt att det finns bra behandling för psykisk ohälsa på primärvårdsnivå, för att patienter ska få hjälp direkt, säger Joakim Abrahamsson.
Nytt område
De anser att orsaken till snedvridningen ligger i en gammal vårdkultur, där kroppen varit i fokus och att psykisk ohälsa är ett relativt nytt område inom primärvården.
– Tidigare har kulturen varit att läkare administrerat vården av psykisk ohälsa genom enkla självskattningsskalor, enkäter, sjukskrivningar och medicinering. Men det har varit en passiv vård, säger David Jinder.
Många söker också för kroppsliga problem trots att de i själva verket har psykiska. Det kan leda till att fel diagnos ställs, anser de.
– Missar man den psykiska ohälsan vid bedömning hamnar man i felbehandling och riskerar att förlänga en sjukskrivning, säger Joakim Abrahamsson.
Uppskattat
De anser att läkarna absolut har en viktig roll på hälsocentralerna. Men utmaningarna blir allt större då även de som tidigare fick behandling på psykiatriska kliniker numera får hjälp inom primärvården.
– Man borde titta på vad läkarna jobbar med. Kanske ska de som är experter på infektioner syssla med infektioner och inte psykiska tillstånd. Jag tycker vi har ett gyllene tillfälle nu att titta på hur vi kan använda resurserna bäst. Anställer vi fler psykologer minskar vi pressen på läkarna, säger han.
– Jag har aldrig träffat en läkare som inte uppskattar att vi finns här, säger Joakim Abrahamsson.
Vad vill ni att landstinget gör för att förbättra situationen?
– Jag vill se att man tillsätter människor som kan organisation och kan göra en analys av verksamheten och patienternas behov, säger David Jinder.
Vi är långt ifrån att 30 procent av personalen kan hantera psykisk ohälsa.
Frigör tid. Psykologerna upplever att läkarna gärna tar emot förslag på ändrat arbetssätt på hälsocentralen i Skelleftehamn. Foto: Ulrika Andersson.