I dag finns det cirka 65 000 skyddsrum runt om i Sverige, majoriteten finns i städer eller tätorter och rymmer sammanlagt sju miljoner människor.
I Skellefteå kommun finns det 469 rum med 4176 platser sammanlagt. Sedan 2002 har det dock inte byggts några fler skyddsrum i Sverige även om befolkningsmängden har ökat.
– Hotbilden har förändrats markant sedan 60- och 70-talet vilket gör att vi måste anpassa våra resurser efter det. Skyddsrum är en fråga som legat vilande en längre tid men som väcks på nytt nu, säger Henrik Larsson, chef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB), räddningstjänstenhet.
Dyra rum
Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader såsom skolor, industrifastigheter och bostadshus.
Alla rum är konstruerade för att kunna skydda mot flera olika sorters attacker, allt från stötvågor och splitter till strålning. Dock är flera av rummen gamla och i behov av renovering.
– Vi skulle behöva tillföra 200 miljoner årligen i tio års tid bara för att rusta upp de gamla rummen, säger Larsson.
Då skyddsrummen är så pass dyra att underhålla tror Henrik Larsson att den bästa lösningen inte behöver innebära att det byggs fler i framtiden.
– Det viktiga är egentligen inte att ha ett visst antal rum utan att ha ett bra system för att hantera kriser och beredskap ifall något skulle hända. Fram till början av 90-talet hade vi hemskyddsorganisationer som ansvarade för att skyddsrummet underhölls och att folk visste hur man skulle följa evakueringsplanen. Vi behöver ha något liknande för att räddningstjänsten ska kunna jobba effektivt.
Utmaning
Men hur ett system för att de befintliga skyddsrummen ska användas på bästa sätt ska implementeras är inte helt enkelt.
– Det är en utmaning med vem som ska ha ansvaret. I dagsläget är det fastighetsägarna som ska se till att rummet är brukbart vilket gör att resultatet kan se olika ut. Alternativet är att låta staten gå in och styra det men det råder delade meningar om vad som bör göras.
Hur stor är intresset för krishantering hos svenskarna idag?
– Intresset ökar. För bara fem år sedan fick vi inga frågor av media men i dag skrivs det nyheter om säkerhetsläget. Det är också många privatpersoner som kontaktar oss för att de vill veta hur de ska agera när en kris inträffar.