Var tredje svensk ryms inte i ett skyddsrum

Om Sverige skulle drabbas av ett väpnat angrepp ryms var tredje svensk inte i ett skyddsrum. Detsamma gäller för boende i Skellefteå kommun. Frågan är dock hur stor roll skyddsrummen kommer att spela om kriget kommer.

Intresset för skyddsrum och krishantering har ökat de senaste åren enligt MSB. Foto: Jeanette Lövgren.

Intresset för skyddsrum och krishantering har ökat de senaste åren enligt MSB. Foto: Jeanette Lövgren.

Foto: Foto: Jakob Wesslund

Not Found2018-01-04 08:12

I dag finns det cirka 65 000 skyddsrum runt om i Sverige, majoriteten finns i städer eller tätorter och rymmer sammanlagt sju miljoner människor.

I Skellefteå kommun finns det 469 rum med 4176 platser sammanlagt. Sedan 2002 har det dock inte byggts några fler skyddsrum i Sverige även om befolkningsmängden har ökat.

– Hotbilden har förändrats markant sedan 60- och 70-talet vilket gör att vi måste anpassa våra resurser efter det. Skyddsrum är en fråga som legat vilande en längre tid men som väcks på nytt nu, säger Henrik Larsson, chef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB), räddningstjänstenhet.

Dyra rum

Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader såsom skolor, industrifastigheter och bostadshus.

Alla rum är konstruerade för att kunna skydda mot flera olika sorters attacker, allt från stötvågor och splitter till strålning. Dock är flera av rummen gamla och i behov av renovering.

– Vi skulle behöva tillföra 200 miljoner årligen i tio års tid bara för att rusta upp de gamla rummen, säger Larsson.

Då skyddsrummen är så pass dyra att underhålla tror Henrik Larsson att den bästa lösningen inte behöver innebära att det byggs fler i framtiden.

– Det viktiga är egentligen inte att ha ett visst antal rum utan att ha ett bra system för att hantera kriser och beredskap ifall något skulle hända. Fram till början av 90-talet hade vi hemskyddsorganisationer som ansvarade för att skyddsrummet underhölls och att folk visste hur man skulle följa evakueringsplanen. Vi behöver ha något liknande för att räddningstjänsten ska kunna jobba effektivt.

Utmaning

Men hur ett system för att de befintliga skyddsrummen ska användas på bästa sätt ska implementeras är inte helt enkelt.

– Det är en utmaning med vem som ska ha ansvaret. I dagsläget är det fastighetsägarna som ska se till att rummet är brukbart vilket gör att resultatet kan se olika ut. Alternativet är att låta staten gå in och styra det men det råder delade meningar om vad som bör göras.

Hur stor är intresset för krishantering hos svenskarna idag?

– Intresset ökar. För bara fem år sedan fick vi inga frågor av media men i dag skrivs det nyheter om säkerhetsläget. Det är också många privatpersoner som kontaktar oss för att de vill veta hur de ska agera när en kris inträffar.

undefined
Intresset för skyddsrum och krishantering har ökat de senaste åren enligt MSB. Foto: Jeanette Lövgren.

Om hotbilden förändras och regeringen beslutar om höjd beredskap ska skyddsrummet kunna ställas i ordning inom två dygn. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att rummet öppnas och hålls i drift i händelse av en nationell kris. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan i händelse av krig eller annan nationell kris ska du söka upp det rum som finns närmast dig, vilket det är kan du se på myndighetens skyddsrumskarta som du hittar här.

Mängden platser varierar utifrån rummets storlek men varje person är beräknad att använda 0,75 kvadratmeter. Varje rum är utrustat med vatten, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Det är inte tillåtet att ta med husdjur till ett skyddsrum på grund av allergirisken.

Sedan 2002 byggs inga nya skyddsrum i Sverige men det kan komma att byggas fler om hotbilden mot Sverige ändras och regering och riksdag anser att det finns ett nytt behov.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!