Gunnar Eklund och Anna Söderling i "Välviljans pris". Arkivbild: Emilie Sjölund
När renskötaren Isak Norlund (Gunnar Eklund) söker upp sin sons lärarinna Birgit Johansson (Anna Söderling) är det för att göra upp med henne om sin son Nilas död. Sonen, som varit död i 30 år nu, har lämnat frågor efter sig. Frågor som det är hög tid att få besvarade.
Och det handlar en hel del om vem som bär den egentliga skulden till varför han tog sitt liv.
Men pjäsen går djupare än så. Den handlar även om människans önskan att hjälpa andra att formas till något som samhället vill ha. Det som räknas. Det som är något. Och det handlar också om värderingar som bottnar i tradition. Hur dessa viljor kan slita sönder en människa.
Nila har begått självmord. I en blandning av skuld och sorg slungas hätska anklagelser mellan Isak Norlund och Birgit Johansson. Olika tolkningar av hur det ena ska ha lett till det andra.
Båda rollerna tolkas skickligt av de två skådespelarna, och ibland är det just de sparsmakade replikerna som känns mest.
Gunnar Eklund är dessutom pjäsens manusförfattare.
Det är en stark historia om viljan att göra rätt. Att försöka förändra, förvandla och mönsteranpassa andra. Lika mycket handlar det om att följa sin övertygelse utan att vika.
Pjäsen är cirka en timme lång. Scenografin är enkel. Två stolar, kal kuliss, naturbilder projicerade på en vägg ger platsen: Tärnaby.
Nina Nordvall Vahlberg, kompositör och musiker, spelar dragspel och jojkar mycket vackert. Hon tillför, skapar stämning och lättar upp.
Det är en stark och tänkvärd pjäs. En pjäs som ger tankar om det egna ansvaret och de egna valen i livet.
Föreställningen gavs på Forum i Malå inför en publik på cirka 30 personer.
BRITTA STENBERG