Det vet vi i dag.
Publiceringsbeslut bygger dock på det underlag som föreligger för stunden. Vi visste då att Säpo hade höjt terrorhotnivån i Sverige från tre till fyra på den femgradiga skalan. Vidare så visste vi också att Säpo jagade en man som var misstänkt för förberedelse till terroristbrott. Vi kände också till att det var viktigt att mannen greps snabbt eftersom det fanns risk att han skulle utgöra en fara för allmänheten.
Det sammantaget bidrog till mitt beslut att publicera namn och bild på den numera frikände 22-åringen, Moder Mothanna Magid. Hade jag vetat det jag vet i dag hade jag sannolikt fattat ett helt annat beslut.
Som utgivare har jag att ta ställning till allmänintresset i förhållande till den eventuella publicitetsskadan. I det här fallet bedömde jag att allmänintresset vägde tyngre.
Juridik och journalistik är inte samma sak. Det är inte domstolarna som avgör när och om vi namn- och bildpublicerar någon. Det avgör ansvarig utgivare som tillämpar sitt enmansansvar. Därför kan vi mycket väl ibland se namn- och bildpubliceringar av misstänkta brottslingar betydligt tidigare i en rättsprocess, än vid en fällande dom.
Viktigt i det här läget är dock att Moder Mothanna Magids frikännande får samma utrymme och uppmärksamhet som när han betraktades som en jagad brottsling. Därför har Norran valt att tillsvidare fortsätta publicera namnet på Moder Mothanna Magid, även efter att misstankarna mot honom har hävts. Det beslutet bygger på att jag naturligtvis vill att även frikännandet ska sammankopplas med hans namn, och inte bara de artiklar som handlar om att han var en misstänkt brottsling.