Backen. Ulla Wikström och hennes katt Findus välkomnar alla som vill sätta sig en stund på bänken och vila sina trötta ben. Foto: Lars Eriksson.
När benen känns trötta och stumma i den branta backen på Norra Stationsgatan, mellan Åsgatan och Högalidsgatan, uppenbarar sig räddningen – Ullas bänk. ”Om backen på kroppen tär, sätt dig en stund och vila här”, står det på den vita skylten vid den inbjudande trädgårdsbänken.
– Det finaste jag sett var när en kvinna satt på bänken och ammade sitt lilla barn. Det värmde i hjärtat, säger Ulla Wikström, 70 år.
Läs mer: Skylten som gläder förbipasserande
Hennes man Kenneth, som gick bort 2014, tyckte synd om alla människor som hade det jobbigt att ta sig uppför den branta backen utanför deras hus. Han tyckte att de skulle placera en bänk vid vägen där de förbipasserande kunde vila benen.
– Jag var lite tveksam eftersom det kunde bli ett tillhåll för dem som man kanske inte ville ha där.
Men Kenneth såg bara möjligheter och fick tag i en förfallen bänk som han renoverade. Han sa lite skämtsamt: ”Blir det många som sitter där och kastar ölburkar så sätter vi ut en sopsäck. Panten kan finansiera bräderna vi bytt ut på bänken”. Men något tillhåll har det inte blivit, försäkrar Ulla.
– Det är inte bara de som promenerar uppför backen utan även de som är på väg ner som sätter sig och vilar en stund på bänken.
Ulla bor numera ensam i det stora huset och har katten Findus som stadigt sällskap. Hon har aldrig några problem med att fördriva tiden då hon har ett stort intresse för sin trädgård och sitt konsthantverk. Bänken har även berikat hennes liv med spontana möten med människor som hon annars aldrig skulle ha träffat.
– Jag är väldigt social. Sitter det någon på bänken kan jag gå ut och prata en liten stund.
Det finaste jag sett var när en kvinna satt på bänken och ammade sitt lilla barn.