Det är tufft. Det är jobbigt, men med god kondition, vilja och tävlingsinstinkt så fixar man dom: Fystesterna för deltidsbrandmän. De senaste dagarna har jag själv gjort både simtestet och rullmattetestet.
Jag har ganska nyligen fyllt 52 år, är stelopererad i ryggen och enligt min egen, högst personliga mening, har jag passerat bäst-före-datum som deltidsbrandman. Men: Jag har gjort deras fystester. Ni kan kolla in tv-klippen på norran.se hur testerna går till och även hur det gick.
Idén för att själv göra testerna kom när jag fick tips om räddningstjänstens rekryteringskampanj som startar vid årsskiftet. Syftet är att locka fler till deltidsbrandkårerna runt om i kommunen och mitt huvuduppdrag var att skriva om det. Vissa orter är i akut behov av personal.
En fråga som jag själv ställde mig var: Hur svårt kan det vara? Fystesterna, alltså. Svaret är: Jo, det är tufft men inte omöjligt.
Med facit i hand i form av intervjuer med deltidsbrandmän, rekryteringskampanjens projektledare och genomgångna fystester har jag fått ett par saker klart för mig: Deltidsbrandkårerna behövs och testerna ger ett bra mått på ork, fysik och vilja. Brandmän på deltidskårerna gör en insats för lokalsamhället – för att de vill. Det handlar knappast om pengarna, det tror jag inte i alla fall. Det handlar inte heller om att de är övermänniskor. Det handlar om engagemang. Riktigt engagemang. Även hos de arbetsgivare som tycker det är viktigt med deltidsbrandkårer runt om i vår kommun. Arbetsgivare som gillar läget de gånger larmet går och personal som ingår i en deltidsbrandkår släpper allt och rusar i väg för att bistå vid olycka, brand eller andra insatser.
Och det är garanterat både fysiskt och mentalt krävande att vara deltidsbrandman. Utan att själv ha ingått i någon styrka, så inser jag det. Och personligen tycker jag själv också att de är viktiga – de är en del i vårt samhälle som bör finnas kvar.
