Varken Lina Ådin eller hennes bror Adam Ådin förväntade sig att frågan skulle komma en dag. Ingen av dem hade arbetat inom Treac, utan båda hade byggt upp egna karriärer vid sidan av familjeföretaget.
– Men det är klart att någonstans där inne i bakhuvudet fanns ändå tanken att vi en dag kanske skulle kunna ta över. Men jag trodde inte att det skulle ske så här tidigt, säger Adam Ådin.
I dag är han koncernchef och hans syster Lina Ådin är investment manager.
När deras mor, Ann-Sofi Ådin Bjurman, gick in i Treac hade hon först delat ägarskapet med sin far, Samme Lindmark, och sina två systrar.
– När ingen av mina systrar var intresserade att driva det vidare köpte jag ut dem och min far och tog över, säger Ann-Sofi Ådin Bjurman.
Tidigare hade hon drivit Futurum (nuvarande Franke) tillsammans med Samme Lindmark. När hon blev VD för Futurum släppte hennes far kontrollen och lät henne ta över fullt ut. Något som hon är mycket tacksam över i dag.
– Min pappa valde att göra generationsskiftet på sitt sätt. Jag var helgrön men han slängde ut mig i hetluften och lät mig ta det.
År 2012 stod företaget i ett vägskäl på flera plan. Antingen skulle Treac få en extern vd eller så skulle någon inom familjen ta över.
– Det skulle kännas som att lämna ifrån sig en privat del av familjen, säger Lina Ådin.
När det efter en formell fråga vid ett styrelsemöte stod klart att Lina Ådin och Adam Ådin ville driva Treac vidare var det självklart för Ann-Sofi Ådin Bjurman att agera precis som sin far. Hon släppte kontrollen. Samtidigt undrade hon vad företaget skulle innebära för hennes barn.
– Som deras mamma var jag orolig för deras skull. Jag tycker att jag har haft ett roligt och engagerande jobb. Men det finns också mycket stress och press när man driver ett företag. Det finns alltid något som man går och funderar på och det finns alltid saker som kan gå på tok.
I dag äger alla tre varsin del av företaget där Ann-Sofi
Ådin Bjurman är styrelseordförande. Både Lina Ådin och Adam Ådin uppskattar att deras mor har lämnat över ansvaret till dem.
– Det är klart att det finns en del tradition i ett familjeägt företag. Men mycket av traditionerna är sådant som är bra, som erfarenheter och lokalkännedom, säger Lina Ådin och tillägger:
– Även om det kan bli diskussioner ibland så känner både jag och Adam att vi har utrymme att utveckla företaget.
Att gå från syskon till arbetskollegor har, enligt dem båda, gått väldigt smärtfritt.
– Det var en sak som jag tänkte kunde bli ett problem när vi tog över, säger Adam Ådin.
– Men som tur är vill vi samma sak med företaget. Vi delar samma mål och vision, säger Lina Ådin.
Men båda erkänner att det blir mycket diskussioner om arbetet när de träffas privat också.
– Det är en livsstil att driva ett företag och jobbet tar inte slut bara för att man är hemma. Det finns alltid utrymme för att diskutera nya frågeställningar, säger Adam Ådin.
– Men jag tycker bara det är roligt. Det här företaget är något som vi delar. Sedan kanske andra familjemedlemmar lider mer av det än vad vi gör, säger Lina Ådin.
Varför tror ni att företagarna i Västerbotten dröjer med att göra ett generationsskifte?
– Ser man till vår verksamhet så får vi inte så många propåer från företag i Skellefteå. Vi har bara blivit kontaktade ett fåtal gånger om att ta över ett företag här. Jag tror att det är lättare att göra ett generationsskifte söderut där det finns fler företagare, säger Lina Ådin.
– Det kan också bero på att länet har mycket utflyttningar och att barnen inte bor kvar i länet när det är dags för ett generationsskifte, säger Adam Ådin.
Ett annat skäl är, enligt Ann-Sofi Ådin Bjurman att mindre och medelstora företag byggts upp kring grundarens kompetens. De är väldigt viktiga för sina företag och gör att det inte är lätt att göra generationsskifte eller ägarskiften.
– Att driva ett företag är mer än bara ett jobb. Det blir ens identitet och en stor del av livet. Utmaningen försvinner när man släpper kontrollen och det kan vara jobbigt att tappa allt, särskilt de sociala kontakterna. Det gäller att kunna fylla tiden med annat och det finns fler alternativ att engagera sig i annat om man bor i en stor stad, avlutar Ann-Sofi Ådin Bjurman.