Treårig satsning på ökad kunskap om fuktegenskaper

Professor emeritus Tom Morén vid LTU i Skellefteå visar ett exempel på vad det betyder i vardagen.

På ett svensk bostadsområde valdes värmebehandlad furupanel vid nybyggnad av radhus. Tanken var att träet skulle få en naturlig vädergrånad patina. Problemet var att det med tiden smugit sig in annat på fasaden också: mögel.

– Det innebär inte något hälsoproblem i och med att det är utomhus, men det är ett estetiskt problem. Trä och ytbehandling påverkas av lokalklimatet, sol och regn så tänker man på konstruktivt träskydd, ytbehandling och modifierat trä klarar det sig bättre, säger Morén.

Mer beständigt

Det är det som sägs i projektet. Målet är att man ska främja användningen av skog och andra fiberprodukter från lantbruket. De sistnämnda kan till exempel vara aktuella som isolering.

Detta ska ske genom en förbättrad kunskap om vilka fukttekniska egenskaper materialet har för att förstå att uppnå en funktion och beständighet som gör materialet hållbarare och minskar behovet av kostsamt underhåll.

I bakgrunden finns att regeringen vill nå en mer biobaserad samhällsekonomi till 2050.

Nio miljoner

Det projekt som nu dras igång på Campus är treårigt. Totalt finns det nio miljoner kronor till projektet fram till och med 2019, som huvdsakligen finansieras via Formas (se faktaruta). Totalt väntas satsningen ge ungefär sju manår i sysselsättning, det vill säga drygt två per år.

– Att Formas stöder det här beror bland annat på att vi har bra labbresurser här till exempel datortomografi, klimatanläggning, kemisk- och mögelanalys för fältmätning på bland annat träfasader, men också kompetens inom strategiska områden.

– Vi kommer även att samarbeta med utländska institut och universitet samt med företag och arkitekter.

Viktiga aktörer

Företagen som är med är Liljewall arkitekter i Göteborg, samhällsbyggnadskonsulten Tyrens som har lokalkontor i Skellefteå, samt två företag som är experter på värmebehandlat trä, Heatwood i Hudiksvall och Termo Plus i Arvidsjaur. Även Träcentrum Norr stöder projektet.

– Arkitekter har ett kunskapsbehov i trämaterialfrågor och vi har den kunskapen så det är ett win-win-läge.

– Vi måste dessutom kunna modifiera och förändra träet. Värmebehandling är en miljövänlig process och här finns båda aktörerna i landet med, berättar Morén.

För träforskningsverksamheten i Skellefteå är forskningen runt de här frågorna en viktig nisch t ex fältmätning med icke förstörande metoder.

– Vi tror också på att gå vidare med värmebehandling både exteriört och interiört, säger Morén.

Full bredd

Det är i dag små kvantiteter som värmebehandlas i Sverige jämför med t ex Finland där cirka 100 000 kubikmeter sågad vara kan produceras varje år.

– Vi kommer att nyttja hela vår kompetens och bredd i det här projektet som också kan ge idéer till doktorandarbeten.

Målet är att projektet ska ge ett underlag för biobaserade materialval för allt från materialutvecklare via arkitekter till byggare.

Tre experter. Professor emeritus Tom Morén (t v), biträdande professor Margot Sehlstedt-Persson och professor Olle Hagman är tre av dem som kommer att vara inblandade i det nya treåriga forskningsprojektet. Foto: Lars Andersson.

Foto: Foto: Lars Andersson.

Odlar. Mögelexperten Olena Myronycheva och biträdande professor Olov Karlsson visar en odling av mögelsvamp på impregnerat trä. Foto: Lars Andersson.

Foto: Foto: Lars Andersson.