I Jonas Gardells trilogi om aids-epidemin heter böckerna Kärleken, Sjukdomen och Döden, tre nyckelord som bildar hörnstenar i hans berättelse.
De unga pojkarna, Paul, Bengt, Seppo, Lars-Åke, Rasmus och Benjamin, finns med i alla delar, och deras livsöden varvas med varandra. Det blir många begravningar i den sista delen, när vännerna en efter en insjuknar i aids och de får bokstavligen bära varandras bördor, eftersom skräcken för sjukdomen är så stark.
De anhöriga har ofta inte vetat att deras söner har varit homosexuella och när de insjuknar blir skammen så stor att den verkliga dödsorsaken, aids, istället blir cancer. Rasmus föräldrar hindrar pojkvännen från att delta vid begravningen och påverka hur den utformas. Det är sorgligt att läsa hur en fördomsfull syn på homosexualitet förvärrar lidandet och trampar på människor som redan ligger.
Det Jonas Gardell gör är att han återupprättar dem och deras öde genom att skriva deras historia.
Även denna bok är skriven med det tonfall som Jonas Gardell gjort till sitt, med både djupt allvar och tokroliga episoder.
Med tanke på att det fortfarande finns en hel del att göra för att motverka fördomar mot homosexualitet, hoppas jag att de här böckerna blir lästa av många.
Den skulle passa på den klassikerlista som alla skolungdomar ska läsa.
MARIA ERIKSSON
